Arbetet cementerar könsmönster
Alla tjänar på mer jämställda arbetsplatser. Men arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Människor tvingas anpassa sig till arbetslivet, inte tvärtom, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Internationellt är Sverige känt som jämställt. Bland annat tar det sig uttryck i kvinnors relativt höga närvaro i yrkeslivet. Men svensk arbetsmarknad är starkt könsuppdelad.
Inom teknisk sektor dominerar män. Kvinnor är i majoritet inom vård och omsorg. Arbetslivet som helhet styrs av män. Dess strukturer kom till när arbetsplatserna till största delen befolkades av män.
Därmed förstärker arbetslivet könsmönstren snarare än försvagar dem, enligt en rapport, publicerad i dag, torsdag. Bakom undersökningen står Arbetsmiljöverket som på regeringens uppdrag synar en rad områden som har betydelse för arbetsmiljön.
Forskaren Annika Vänje vid Kungliga tekniska högskolan har gjort rapporten ”Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation”.
Att kvinnor löper en större risk än män att drabbas av sjukfrånvaro är väl känt. Som exempel kan nämnas en studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som visar att det på ett halvår betalades ut 14,5 miljoner sjukpenningdagar till kvinnor och 9,5 miljoner sjukpenningdagar till män.
En orsak är sannolikt att kvinnorna mer sällan än männen har makten och möjligheterna att påverka den egna arbetssituationen, resonerar Annika Vänje. En annan orsak är okunskap. Det finns få genuskritiska analyser inom forskningsområdet arbetshälsa.
Många arbetsgivare vill väl, men okunskapen lägger krokben för dem.
– De tror att det räcker med att anställa fler av den grupp som är i minoritet.
Men enligt Annika Vänje måste arbetsgivaren gå betydliga grundligare till väga än så.
– Bara för att det är en jämn könsfördelning är det inte en garanti att arbetsplatsen är jämställd. Man måste jobba med flera olika aspekter. Man behöver lyfta fram arbetsplatsens värderingar, traditioner och vanor. Man behöver titta på hierarkierna på arbetsplatsen samt segregeringen, säger hon.
Annika Vänje har själv studerat civilingenjörer. Kvinnor tenderar att administrera teknik medan män utvecklar den.
– Trots att de har samma utbildningsbakgrund.
För att lösa exempelvis småbarnsföräldrarnas stressiga livssituation har samhället svarat med lagstiftad rätt till deltid. I stället borde arbetslivet förändras och öppna upp för människornas behov, resonerar rapporten.
Annika Vänje visar på stor ojämlikhet och områden som till och med utvecklas bakåt. Ändå finns anledning till optimism, anser hon.
– Det finns starka incitament för arbetsgivare att skapa jämställda arbetsplatser. Vi vet att heterogena grupper är mer kreativa. Man har också sett att medarbetare i sådana grupper har en bättre hälsa och åstadkommer högre produktivitet.
En positiv trend är att kvinnor och män närmar sig varandra när det gäller obetalt arbete.
– Där håller våra livsmönster på att mötas. Då kan man förmoda att mäns och kvinnors arbetshälsa också kommer att närma sig varandra. I och med det kommer med tiden även män att ställa krav på att kunna vara föräldralediga och närvarande för sina barn, säger Annika Vänje.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
