Tuffa sparkrav på finska staten

FÖRDJUPNING: FINLAND2005-12-01

Privatisering, bolagisering och neddragningar inom offentlig verksamhet har varit statens medicin även i Finland. De senaste tio åren har över 100 000 jobb försvunnit – och fler ska bort.

Av:  Ann-Charlotte Viklund

Regeringens effektiviseringskrav på två procent per år fram till 2011 presenterades i mars. Enligt förslaget ska effektiviseringen genomföras genom att endast varannan tjänst i samband med pensionsavgångar tillsätts. Detta skulle innebära att ytterligare 18 000 jobb inom staten försvinner. Enbart inom utbildningsdepartementets ansvarsområde försvinner 6 000 tjänster.

Pardia – som organiserar runt 60 procent av de anställda inom staten – har, liksom akademikerförbundet JUKO och FFC-förbundet VTY, sagt nej till en så hård sanering och krävt att regeringen i så fall talar om vilka verksamheter som ska utgå. Berörda departement har haft i uppgift att komma med beräkningar och förslag om vilka tjänster som kan dras in. Förslagen skulle presenteras senast 15 oktober, men då hade man endast fått ihop 5 000 tjänster.

De aviserade neddragningarna var naturligtvis en av huvudfrågorna vid Pardias kongress i slutet av oktober, då ordföranden Matti Krats gick i pension och efterträddes av Antti Palola från fartygsbefälsförbundet.

Adjö till tarifflönerna

I början av 1990-talet hade staten 220 000 anställda. Under loppet av tio år försvann nästan 100 000 jobb i samband med att bland annat posten och statens järnvägar blev affärsverk och televerket bolagiserades. Under depressionen försvann ytterligare 30 000 jobb.

Med sina 70 000 medlemmar är Pardia den största fackliga organisationen inom staten. Samarbetet med de övriga förbunden är gott, och inför avtalsförhandlingar gör man upp om gemensamma yrkanden, förklarar Matti Krats.

Lönehöjningar garanteras

Löneutvecklingen inom staten har, som i Sverige, varit eftersatt. Inom ramen för den inkomstpolitiska helhetslösningen, »tupon«, år 2002 blev man därför överens om ett nytt lönesystem som garanterar en viss löneglidning även till statens anställda. Förberedelserna för det nya lönesystemet har pågått i flera års tid.

Löneglidningen har hittills varit 1,5–2 procent per år. Fram till 2007, då nuvarande avtal gäller, kommer lönegapet till den privata sektorn att minska ytterligare med några procent.

– Uppriktigt sagt är vi stolta över vad vi har åstadkommit, säger Matti Krats. Han medger samtidigt att Pardias ledning ibland fått kritik från medlemmarna för att den inte »gått ut« och marknadsfört sina resultat.

– Men så länge denna tystnadens politik gett resultat, har vi valt att arbeta enligt den.

Sista november är slutdatum för tarifflöner inom staten. Nu ska arbetets innehåll och krav bestämma lönen. Gradvis under de närmaste två åren ska även en prestationsdel införas.

Från 1 december gäller ett nytt lönesystem, som ska ge även statens anställda löneglidning. Statstjänstemannafacket Pardias nyss avgångne ordförande Matti Krats är stolt över resultatet. <BR>Foto: Wilma Hurskainen
Från 1 december gäller ett nytt lönesystem, som ska ge även statens anställda löneglidning. Statstjänstemannafacket Pardias nyss avgångne ordförande Matti Krats är stolt över resultatet. <BR>Foto: Wilma Hurskainen
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA