Trycket underifrån ger e-fack fart
Facket låg lågt med e-demokratin under IT-boomen. Men nu har metoderna utvecklats och flera fackförbund provar tekniken.
E-demokrati betyder vanligtvis att beslutsfattare har någon form av elektronisk dialog med dem som berörs av besluten. För knappt tio år sedan trodde många att ny datateknik skulle revolutionera demokratiarbetet, även inom organisationer.
–De flesta av de traditionella folkrörelserna, som fackföreningsrörelsen, har avvaktat. Det kan ha varit klokt att skynda långsamt och låta andra frestas av snabba tekniska lösningar, för att sedan lära sig av deras misstag, säger Lars Ilshammar, tidigare ledamot av regeringens IT-kommission och nu chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
I dag är datatekniken billigare och smartare. Men ännu har inte mycket gjorts. Det är svårt att hitta texter om facket, e-röstning och digitala debattforum.
–Det är nog den bistra sanningen, säger Owe Nordström, ombudsman på ST som varit med och arbetat fram STs satsning. Det är inte så många som har engagerat sig, men jag tror att det ändrar sig i och med att trycket underifrån kommer.
Han hänvisar till att STs rådslag startade med en motion till kongressen 2003 och att flera avdelningar och sektioner kommit med förslag på e-demokratilösningar.
Initiativen kom uppifrån
Lars Ilshammar anser att ett av problemen med de tidiga e-demokratisatsningarna, som mest handlade om kommunpolitik, just var att initiativen ofta kom uppifrån. En tjänsteman och en konsult drev processen.
–De sociala, politiska och fackliga rörelserna var utanför och det var märkligt. I historien har demokratin alltid byggts nedifrån. Det har aldrig varit en nådegåva ovanifrån.
En av de få fackföreningar som tidigt satsade på e-demokrati var Ledarnas enskilda chefsförening med drygt 10000 medlemmar. Sedan 2002 har man använt sig av ett system där medlemmarna kombinerar debatt och röstning på nätet.
–Det är inte enbart lätt. Tekniskt är det bra men medlemmarna går inte spontant in på hemsidan och debatterar. Du måste göra reklam om att någonting händer, precis som för vanliga möten, säger Mats Hellberg som är ledarskapskonsult på Ledarna.
Det som drar är de frågor som ligger nära medlemmarna, konstaterar han.
–Flest har röstat om vår inkomstförsäkring, knappt 800 personer, men nästan ingen röstade om PTK-förhandlingarna.
Många förbund vill vara med
Enligt e-demokratikonsulten Membro har många fackförbund beslutat att använda den nya tekniken för att utveckla demokratin. Men det är först det senaste året många verkligen velat göra något. Membros vd Peter Ternström anser att mycket talar för e-demokrati i dag. Människor vill ha information snabbare. Datormognaden är större.
–I början hade många också för höga förväntningar. E-demokrati skulle lösa alla problem, alla skulle bli engagerade. Nu ser man tekniken som ytterligare ett ben att stå på, säger Peter Ternström.
Han tror att många beslutsfattare har sett e-demokratin som ett hot mot organisationsstrukturen.
–Men med vår metod är de förtroendevalda fortfarande de som tar beslut.
Förutom Ledarna är det svårt att hitta fackförbund som kombinerar debatt med omröstning på nätet. Antingen är det personval utan debatt, eller så är det debatt utan röstning och respons på vad som händer med åsikterna, en form i gränslandet mellan insändarsida och formell kanal för inflytande.
Tjänstemannaförbundet HTF har haft flera diskussionsforum sedan många år. Några inlägg i veckan kommer in och tanken är att medlemmarna ska kommunicera med varandra. HTF har valt bort röstandet. Någon strukturerad respons på inläggen finns inte. Webbredaktören Leif Lund ser hur som helst medlemswebben som en del i den demokratiska processen.
–Är demokrati enbart röstande? Nej, det handlar mycket om att påverka genom att diskutera. Och vid val på nätet kan man också fråga sig vilka det är som röstar, säger han.
Polisförbundet i Stockholms län har sajten blåljus.nu med ett relativt välbesökt debattforum, som är öppet för allmänheten och där deltagarna får vara anonyma utåt.
»Avvikare« tar stor plats
–En vanlig kritik mot forumet är att det är en massa åsiktsmaskiner med avvikande idéer som tar plats. Men vi hänvisar till demokraatins grunder om att vi måste acceptera åsikter som går på tvärs med den politik som förs, säger Peter Frisell, vice ordförande för Polisförbundet Stockholms län.
Än så länge har frågan om ett mer långtgående e-demokratiskt arbetssätt inte kommit upp.
–Ett antal förtroendevalda har påpekat att alla inte har en dator på jobbet, och de menar att det är för mycket begärt att medlemmarna ska sitta hemma och jobba fackligt.
Peter Frisell tycker att diskussionsforumet bör innehålla mer än utbyte av åsikter.
–Det måste vara kvalitet och innehålla artiklar, länkar och till exempel krönikor. Vi måste skriva om saker som intresserar många. Annars är det bara de som gnäller som hittar hit och då ledsnar alla andra.
Peter Ternström på Membro är skeptisk till att kalla enbart ett diskussionsforum e-demokrati.
–Vanliga öppna forum brukar bli ganska ostrukturerade, och man fångar inte upp det som sägs. När organisationen ger respons börjar vi närma oss någon form av e-demokrati.
Rädsla för att tappa makt
Ännu tycks det vara långt kvar till visionerna om att revolutionera kontakten mellan medborgare och beslutsfattare. Lars Ilshammar har en teori om varför det inte blivit så.
–Det finns tecken på att man avstått för att beslutsfattarna är rädda för att tappa makt. Argumenten är främst att vissa grupper, till exempel den högutbildade medelklassen, skulle engagera sig mer och få för stort inflytande i förhållande till grupper som mest gör sin röst hörd vid valen, säger Lars Ilshammar.
Men han ser också goda motargument.
–Man skulle kunna säga att denna syn på demokrati gör alla folkrörelsers engagemang mellan valen till ett hot mot den demokratiska processen.
