TCO-förbund splittrade om positiv särbehandling
Med minsta möjliga marginal beslutade sig diskrimineringskommittén för att förorda positiv särbehandling på etnisk grund. Även inom fackföreningsrörelsen går åsikterna i sär.
– För att bryta den etniska diskrimineringen behövs aktiva åtgärder, därför måste positiv särbehandling bli tillåtet, säger Eva Nordmark, ordförande i SKTF.
ST håller inte med. Speciellt registrering av svenska medborgares etnicitet tar emot.
– Det blir också besvärligt att avgöra vem som ska särbehandlas, säger STs ordförande Annette Carnhede.
Den 24 februari överlämnade kommittén sitt slutbetänkande: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Uppdraget var att utreda den svenska diskrimineringslagstiftningen ur aspekterna kön, ålder, sexuell läggning, tro, etnicitet och funktionshinder. Särbehandling på grund av etnisk tillhörighet i arbetslivet skulle särskilt övervägas.
Kommittén kom fram till att om flera personer med likvärdiga meriter söker ett jobb, ska det vara tillåtet att gynna den med avvikande etnisk bakgrund. Sex ledamöter röstade för, och fem var emot. Socialdemokraterna i kommittén var oense. TCO-förbunden är också splittrade. SKTF anser som enda TCO-förbund att positiv särbehandling är rätt väg att gå.
Eva Nordmark menar att det krävs radikala åtgärder för att förändra den strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden.
– Idag gynnas personer födda i Sverige med ett svenskklingande namn och utseende, och positiv särbehandling på grund av kön är ju tillåtet, så varför inte prova detta?
ST, och resten av TCO, delar inte den åsikten. Förbundet har två skäl till att man inte vill ha positiv särbehandling på etnisk grund.
– Det första är att det blir besvärligt att avgöra vem som ska särbehandlas. Hur ska man bedöma en österrikare i förhållande till en grek? Det andra skälet är att man skulle behöva registrera personers etnicitet, säger Annette Carnhede.
Eva Nordmark säger att det inte är säkert att det behövs registrering.
– För oss är det viktigt att fokusera på det som är möjligt, och inte stirra oss blinda på problemen. Att det skulle krävas registrering är ett viktigt argument, men systemet borde vara möjligt utan att register. Det skulle kunna räcka med att konstatera att det är en majoritet svenskar på en arbetsplats.
Enligt Annette Carnhede finns det negativa erfarenheter av positiv särbehandling, till exempel från Kanada där metoden har skapat motsättningar mellan grupper.
Däremot är STs ordförande positiv till särbehandling som bygger på kön.
– Där är det lätt att avgöra till vilken kategori man tillhör.
Diskrimineringsutredningens förslag
Krav på årliga likabehandlingsplaner som gäller för alla diskrimineringsgrunder.
Könsidentitet och ålder är nya diskrimineringsgrunder.
Möjlighet att tillämpa positiv särbehandling av etniska minoriteter i arbetslivet. När två arbetssökande har likvärdiga meriter ska arbetsgivaren kunna välja att ge företräde till den som har utländsk bakgrund.
Sammansättningen i AD ska vara en annan än i dag gällande diskrimineringsmål. En ordförande, en vice ordförande, en opartisk ledamot med särskild insikt i diskrimineringsfrågor, och en ledamot från vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Ombudsmannen mot diskriminering ersätter de fyra ombudsmännen. Sju lagar mot diskriminering ersätts med en.
