Dansk reform med förhinder
Den svenska tillitsreformen har en föregångare i Danmark, där regeringen lanserade sin vision om tillitsbaserad styrning i offentlig sektor 2013. Den politiska enigheten om reformen är fortfarande stor, men det är långt från vision till verkstad, säger forskaren Tina Øllgaard Bentzen.
Den danska tillitsreformen har i mångt och mycket byggt på att regeringen uppmuntrat lokala projekt, och det är främst i ett tiotal kommuner som den fått genomslag, säger forskaren Tina Øllgaard Bentzen vid Roskilde universitet, som följt reformarbetet i Köpenhamns kommun.
Professionerna har haft starka förväntningar om mer frihet och mindre kontroll, konstaterar hon.
– Tillit är så lätt att gilla, och entusiasmen var stor i början. Men när man börjar tala om vad tillit betyder konkret i arbetsvardagen blev det mycket svårare.
I praktiken har det visat sig svårt att bara ta bort kontrollsystem.
– Det finns nästan alltid en rad goda skäl till att ha kontrollen kvar. Och när något ska ändras måste man förhandla med många olika aktörer, så det tar tid.
Ledarna är viktiga i processen, understryker Tina Øllgaard Bentzen, men också ett deltagande från intressenter vid sidan om den berörda enheten eller yrkesgruppen. Inte minst de fackliga organisationerna. I Danmark skrev parterna tidigt under ett avtal om tillitsreformen – men facken har varit kritiska till hur reformen därefter har tagit form.
– Parallellt med reformen gjordes nedskärningar, och dessutom tyckte de att inte så mycket hände – de gamla kontrollsystemen var kvar. Men facken är viktiga som ambassadörer för tillit och har värdefull kunskap om professionerna.
Arbetet med tillitsreformen tog stopp efter regeringsskiftet 2015. Men den nya socialdemokratiska regeringen har aviserat ett slags nystart.
– Det kanske blir ett återupplivande. Regeringen måste vara närvarande om reformen ska drivas vidare, säger Tina Øllgaard Bentzen.