Norge drar i gång en tillitsreform
Några år efter Danmark och Sverige lanserar den norska regeringen en tillitsreform i den offentliga förvaltningen. Pål N. Arnesen, ordförande i STs fackliga systerorganisation YS Stat, är nöjd. ”Vi behöver få tillbaka statusen för statstjänstemännen.”
I Danmark startade en så kallad tillitsreform genom ett avtal mellan regering, fack och arbetsgivare i juni 2013. Sverige följde efter ett par år senare, och här kom regeringens Tillitsdelegation att driva och utreda frågan i flera år.
För både Danmark och Sverige var målet att ge anställda i stat och kommun ett större eget beslutsmandat och en minskad administrativ börda. Bakgrunden var att styrmetoderna i det offentliga alltmer kommit att efterhärma metoder i det privata näringslivet, vilket inte alltid slagit väl ut. Ett samlingsbegrepp för de förändringarna är NPM, new public management.
Enligt Pål N. Arnesen har problemen varit desamma i Norge.
– Vi har haft en nästan identisk situation. Det har varit väldigt mycket detaljstyrning, först och främst i kommunerna men sedan allt mer i statlig förvaltning.
Detaljstyrningen i staten har gått hand i hand med nedskärningar, säger han. Den förra regeringen, under ledning av Erna Solberg, osthyvlade årligen bort minst 0,5 procent av myndigheternas anslag.
– Det slog framför allt mot första linjens tjänstemän, säger Pål Arnesen. Man tappade kompetensutveckling och anlitade externa konsulter i stället.
Facken har drivit på för en tillitsreform, som initierades i höstas av den nytillträdda regeringen som leds av Jonas Gahr Støre. Nu agerar den fackliga rörelsen för att få inflytande över processen.
– Vi är viktiga för att det ska bli en framgång, säger Pål N. Arnesen. Det man signalerat är att det ska ske nedifrån och upp, men samtidigt måste lokala parter ha något att förhålla sig till, och det väntar vi på. Det är inte heller tydligt var ansvaret ska ligga.
YS har i en skrivelse till det ansvariga departementet framhållit att partssamarbetet måste fungera på alla nivåer för att tillitsreformen ska kunna genomföras. Fackliga enkäter visar att en minskande andel lokala fackliga förtroendevalda upplever att de respekteras av ledningen. Många har även svårt att få tillräckligt med tid för det fackliga arbetet.
YS skriver också att konsultberoendet måste minska och kompetens byggas upp på myndigheterna. Regeringen har uttalat att myndigheterna ska använda egen kompetens i större utsträckning vid nya stora it-projekt. Projekten ska dessutom involvera anställda och brukare på ett bättre sätt. Det är bra, anser YS, men framhåller att det i så fall kräver en ökning av resurserna.
Pål N. Arnesen ser generellt en risk för att förändringsprocessen inte stöttas med extra medel. Att sådana behövs är han övertygad om efter samtal med svenska fackliga kollegor.
Men målbilden är klar.
– Vi ska få bättre tjänster och återupprätta tilliten till första linjens tjänstemän. Tjänstemannen ska inte vara en robot som inte får använda sin kunskap och sitt förstånd.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
