Odell vill rensa upp i staten

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.

Nej. Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister tillika förvaltningsminister, tycker inte att det var fel av den borgerliga alliansen att tala om att skära i »den statliga byråkratin« när den inför valet deklarerade sin avsikt att lägga ner Arbetslivsinstitutet, Integrationsverket och Djurskyddsmyndigheten.

Och han tror inte att det blir några problem för dem som
i dag arbetar på de utpekade myndigheterna att få nya jobb.

Vad gäller byråkratin tycker han inte att den utgör något gigantiskt problem. Men förvaltningen behöver omstruktureras, anser Mats Odell.

–Det är ingen tvekan om att myndighetsstrukturen vuxit ut till en ymnig flora som är svår att överblicka och som möter såväl medborgare som företagare på ett väldigt svåröverblickbart sätt.

Slut med pekpinnar

Därför ska en expertutredning se över den statliga förvaltningen, förklarar han. Utredningen ska jobba i två år, fram till slutet av 2008. Ett delbetänkande ska vara klart ett år tidigare.

–Vi ska titta på vilka myndigheter som inte behöver vara kvar. Det gäller framför allt de som ägnar sig åt sådan opinionsbildning som kan skötas bättre av det civila samhället utan pekpinnar från myndighetshåll. Vi ska också undersöka om myndigheter som gör nästan samma sak kan läggas samman för att bli mer effektiva.

Syftet är att göra det enklare för medborgarna och för de företag som är beroende av myndigheternas beslut, förklarar Mats Odell.

Om det betyder att inga fler myndigheter kommer att läggas ner eller genomgå andra drastiska förändringar innan utredningen är färdig och remissbehandlad, kan Mats Odell inte svara på.

Men någon privatisering av myndigheter är i alla fall inte aktuell.

–Myndighetsutövning ska inte ske i privat regi. Det är min uppfattning.

Kravprofiler på höga chefer

Nu pågår ett arbete med att hitta nya former för utnämning av höga chefer i staten. Avsikten är att det ska ske mer öppet än
i dag. »Mer betygsbok och mindre partibok«, som Mats Odell uttrycker det.

–Vi håller på att ta fram kravprofiler på allt från högskolerektorer till landshövdingar. De ska vara publika och läggas in i personakten.

Men offentlighetsprincipen är ett bekymmer, tycker han. Många kanske drar sig för att söka en chefstjänst när de riskerar att uppgifter om dem publiceras i en tidning eller blir kända för den nuvarande arbetsgivaren, tror Mats Odell.

Därför ska förvaltningsutredningen också se över om sekretesslagen behöver ändras. Och då handlar det inte bara om ansökningar till chefsjobb. Utredningen ska också fundera på om det ska råda sekretess för alla ansökningar om jobb i staten.

Företag till salu

Stora förändringar väntar på bolagsområdet. Just nu ser regeringen över vilka företag som ska vara kvar i statlig ägo och vilka som kan säljas ut.

Trots att det är Maud Olofsson på näringsdepartementet som har hand om de statliga bolagen, är det Mats Odell som ska ansvara för försäljningen.

Klart är att Svenska Kraftnät, Systembolaget, LKAB och Vattenfall inte kommer på fråga för utförsäljning under mandatperioden.

Posten tillhör inte heller de bolag som är aktuella för försäljning, enligt Mats Odell.

Redan före valet gjorde den borgerliga alliansen klart att de börsnoterade bolagen Telia Sonera, OMX och Nordea är till salu liksom de helstatliga SBAB, Vasakronan och Vin& Sprit.

Försäljning vid rätt tillfälle

–Det är inte sista kronan som är viktigast, utan det handlar om att sälja vid rätt tillfälle och få en bra funktion på de områden det handlar om. Till exempel vill vi att den svenska teleinfrastrukturen ska förbättras, inte försämras, när vi säljer Telia Sonera.

I en intervju i ST Press före valet (11/06) förklarade den blivande statsministern Fredrik Reinfeldt att öppenheten i de statliga företagen bör öka betydligt. Huvudregeln ska vara att offentlighetsprincipen – och meddelarskyddet – ska gälla, förklarade Reinfeldt.

Men Mats Odell känner inte till om det är något förslag på gång som rör öppenheten i bolagen.

–Jag har inte den frågan på mitt bord. Jag sköter försäljningen. Övriga frågor om bolagen ansvarar Maud Olofsson för. Den här hör möjligtvis till justitiedepartementet, säger han.

För några år sedan gjorde ST en undersökning som visade att mer än var tredje medlem varit med om att arbetskamrater som framfört kritik på arbetsplatsen drabbats av repressalier.

Att det skulle vara särskilt tyst på statliga arbetsplatser är en nyhet för Mats Odell:

–Är det det? Men nu när vi fått regeringsskifte hoppas jag att taket ska höjas. Jag tror att det främjar debattklimatet när det blir lite nya vindar.

Mats Odell säger att han ska träffa sina myndighetschefer två gånger varje år.

–Jag ska besöka dem och jag ska lyssna på dem och försöka skapa ett så gott debattklimat som det bara går.

Han är också positiv till att ha kontakt med de fackliga organisationerna, säger han. Som ansvarig för den statliga arbetsgivarpolitiken tycker han att det är viktigt att lyssna även på den andra parten, förklarar han.

–Min ambition är att träffa de fackliga organisationerna centralt, men också lokalt när jag kommer ut till myndigheterna. Facket har ofta en bra bild av vad som kan vara utmaningar för en myndighet. Jag brukade alltid träffa facken när jag besökte något företag under min tid som oppositionspolitiker.

Tydligt om kvinnolöner

I budgetpropositionen skriver regeringen att Arbetsgivarverket ska få i uppdrag att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten. Enligt Arbetsgivarverkets egna beräkningar är kvinnornas löner 14,6 procent lägre än männens, varav 1,7 procent av skillnaden inte kan förklaras. Löneskillnader som kan förklaras beror på sådant som arbetsuppgifternas art och arbetstidens längd.

Mats Odell förklarar stolt att det är första gången det står så tydligt i budgetpropositionen att löneskillnaderna måste minska.

–Jag har träffat så gott som samtliga myndighetschefer och förklarat att det här är en prioriterad uppgift. Arbetsgivarverket har förklarat att man nu även vill ta itu med att minska de löneskillnader som kan förklaras.

Förra året hade 11 procent av de anställda i staten utländsk bakgrund mot 18 procent av alla i produktiv ålder. I ledningsfunktioner i staten hade mindre än 6 procent utländsk bakgrund.

Och av myndighetscheferna är två av tre män.

Mats Odell säger att det ligger i myndigheternas uppdrag att öka mångfalden och andelen kvinnliga chefer i staten.

Jobbansökningar utan namn

I budgetpropositionen skriver regeringen också att den vill införa avidentifierade ansökningshandlingar för att öka mångfalden. En fråga som även den ska hanteras av förvaltningsutredningen.

Men enligt Mats Odell är det inget som hindrar att myndigheter använder sig av metoden redan nu.

Mellan 2006 och 2009 beräknas 24250 statsanställda uppnå pensionsålder. På frågan hur de statliga myndigheterna ska klara kompetensförsörjningen svarar Mats Odell att det i första hand handlar om att uppmuntra de äldre att stanna kvar i arbetslivet.

Lönsamt för äldre att arbeta

–Vi lever alla längre och har fler friska år. Alla som vill vara med i välfärdsutvecklingen ska känna sig uppskattade och välkomna, förklarar han.

Han hänvisar till de reformer som aviserats i budgetpropositionen vilka ska göra det mer lönsamt för äldre att jobba kvar: Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda över 65 och dubbelt jobbavdrag från 65 års ålder, vilket innebär att de första 64 100 kronorna är befriade från statlig inkomstskatt.

Några konkreta åtgärder för att skola in yngre arbetskraft är inte planerade. Men enligt Mats Odell är den bästa åtgärden att se till att den äldre arbetskraften behåller sin köpkraft.

–När man går i pension minskar hushållsinkomsten med kanske 10 000 kronor i månaden. Och vad händer då? Jo, man minskar sin efterfrågan på varor och tjänster och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. Ju fler äldre som är kvar i arbete desto fler ungdomar kommer att efterfrågas i ekonomin.

Ingen kompromiss om regioner

På frågan om han har någon vision för den framtida statsförvaltningen svarar Mats Odell – utan betänketid – att det har han:

–Jag hoppas att vi har färre än tio väl fungerande regioner som kan ge all typ av service till medborgarna, och att myndigheterna finns inom samma geografiska område. I dag har nästan alla myndigheter olika geografisk indelning. Vägverket har sju regioner, det finns 21 länsstyrelser och så vidare. Staten uppträder i olika skepnader nästan överallt.

Regionindelningen är en fråga som behandlas av Ansvarskommittén, vars slutbetänkande ska vara klart i februari nästa år.

Enligt Mats Odell vore en kompromiss som innebär en uppdelning i 16 eller 17 regioner inte meningsfull.

–Regionerna ska bli bra arbetsplatser och trygga för dem som arbetar där, tillägger han.

Och mer?

–Min vision är att det ska bli livskraftiga regioner och att ett större ansvar för statliga verksamheter läggs på regional nivå, exempelvis för arbetsmarknadspolitik och näringsutveckling. Men när jag säger arbetsmarknadspolitik så tror jag att det alltid måste finnas en stor statlig kärna i detta. Om all arbetsmarknadspolitik decentraliseras blir de svagare regionerna sittande med svarte petter.

Förra året var antalet anställda i den statliga förvaltningen 236 300 personer. Mats Odell förklarar att han har svårt att bedöma hur många det kommer att vara i framtiden.

–Mitt intryck är att Sverige har en av världens bäst fungerande statsförvaltningar och den är dessutom slimmad redan i dagsläget. Sedan vet inte jag vad som händer om en del av den statliga verksamheten övergår i regional regi – om det innebär att man är anställd i staten eller i regionen.