»Nya pensionssystemet gör det nödvändigt att fortsätta arbeta«
Lagen är ett steg mot höjd pensionsålder. Den har kommit enbart från politikerna, framhåller STs förhandlingschef Johan Tengblad.
– Parterna på arbetsmarknaden ville aldrig ha lagen, förklarar Johan Tengblad. ST har tvärtom velat ha lägre pensionsåldrar.
Politikerna som skapade det nya pensionssystemet har enligt honom gjort det nödvändigt för människor att fortsätta arbeta, eftersom pensionen försämras. Att så få hittills valt att arbeta kvar beror på att det nya pensionssystemet inte slagit igenom riktigt än.
Svårare rekrytera yngre
Dessutom, betonar han, för lagen med sig att arbetsgivarna får svårare att rekrytera yngre medarbetare. Vill man underlätta generationsväxlingen när de många 40-talisterna pensioneras bör det ske genom att möjligheten till delpension utnyttjas – inte genom att fler äldre stannar i jobb.
I den allmänna debatten framförs ofta att människor bör fortsätta att jobba längre eftersom de numera är friskare högre upp i åldrarna. Det kommenterar Johan Tengblad så här:
– Jobba vidare är en sak, höja pensionsåldern en annan. Ska man ändra livsarbetstiden ska parterna göra det avtalsvägen, det ska inte ske genom lagstiftning.
Bland fackliga företrädare är åsikterna om lagen delade.
– Finns det en lag måste vi utgå från den, säger Thomas Fager, ordförande för ST inom Arbetsmarknadsverket. Den är bra för individen men hos oss har inte många valt att gå kvar.
»Bra få välja själv«
– Personligen tycker jag det är bra att man får välja själv om man vill fortsätta jobba, säger Margaretha Hofvenstam, ordförande för ST inom åklagarväsendet.
Hon kopplar valmöjligheten till den stundande generationsväxlingen och menar att det är bra om några stannar lite längre.
– Jag har stött på dem som behöver jobba till 67 år av ekonomiska skäl. Det är beklagligt att pensionssystemet är så dåligt, tycker Leif Örnfjäder, styrelseledamot i ST inom Kriminalvården.
Han ser främst pensionssystemet som boven men gillar inte heller lagen. Enligt honom är en konsekvens av lagen att arbetsgivaren slipper nyrekrytera om erfarna medarbetare, fyllda 67, kan användas för visstidsanställningar.
Lars Leijon, sektionsordförande för ST på Vägverket Produktion, anser att lagen är fel och går rakt emot fackets strävan att sänka pensionsåldern.
– Lagen kan leda till en intressekonflikt mellan yngre och äldre medarbetare. Min personliga åsikt är att vi lever i ett välfärdssamhälle och då ska man kunna njuta av sin pension. Tiden mellan 65 och 75 går fort …
Få myndigheter har åsikter
En rundringning till några myndigheter visar att man där förhåller sig strikt till lagen. Den finns och den ska följas. Eventuella för- eller nackdelar vill man inte kommentera. Hittills är det dock inte många som bestämt sig för att fortsätta arbeta.
Genom lagen har pensionsåldern skjutits uppåt och hittills har 100–130 tillsvidareanställda valt att fortsätta arbeta på Skatteverket, enligt personalstrategen Matilda Nyström.
–Lagen ger oss möjligheter till en mjukare generationsväxling och underlättar för oss att behålla nyckelpersoner. I övrigt ser vi inget specifikt negativt eller positivt med valmöjligheten.
– I augusti hade vi 170 personer av 10 500 anställda som ville arbeta vidare, säger Britt-Marie Samuelsson, förhandlingschef på Ams personalavdelning. De flesta är 65–66 år och alla yrkesgrupper finns representerade.
Om slutåldern 67 år är lämplig vill hon inte ta ställning till, det är en politisk fråga. Och verkets förändring till en enda myndighet 2008 ger inte anledning till slutsatser om verkets åldersstruktur.
– Kommer vi i lägen då vi måste diskutera arbetsbristsituationer är det andra saker vi ska ta hänsyn till, säger hon.
Måste vara individens beslut
Hans Westergren, personalchef på Vägverket Produktion, är mycket positiv till att äldre kan stanna kvar i jobb. Särskilt i en uppåtgående marknadssituation och med en slimmad organisation. Främst är det tjänstemän med utredningsarbete som fortsätter några år.
– Vi har glädje av att de fortsätter coh det är bra att individen kan välja.
Men det måste vara individens eget beslut, betonar Hans Westegren.
JOBB EFTER 65
Lagen som ger dig rätt att stanna kvar i anställningen tills du fyllt 67 trädde i kraft 1 september 2001. Andra bestämmelser som gäller efter 65-årsdagen:
* Höjt »jobbskatteavdrag«: Från det år du fyller 66 år får du en höjd skattereduktion som för 2007 kan bli högst 21000 kronor per år.
* Pension: Arbetsgivaren fortsätter att betala in avgift för dig till den allmänna pensionen (inkomstpension och premiepension) så länge du arbetar. Däremot upphör inbetalningarna till din tjänstepension när du fyllt 65 år.
* Tjänstgöringsgrad: Arbetet gäller heltid, om du inte kommit överens med arbetsgivaren om annat. Har du haft delpension enligt avtalet för de statliga myndigheterna måste du gå upp i heltid om du fortsätter arbeta. Avtalet gäller bara mellan 61 och 65 års ålder.
* Uppsägningstid: Samma som övriga anställda fram till 67 år. Vill du fortsätta därefter är det en förhandlingsfråga mellan dig och din arbetsgivare. Inför och efter din 67-årsdag är uppsägningstiden minst en månad från arbetsgivarens sida.
* Företrädesrätt till återanställning: Finns inte om du sägs upp på grund av arbetsbrist sedan du fyllt 67 år.
* A-kasseersättning: Ingen efter 65 år.
* Sjukdom: Mellan 65 och 70 år betalar Försäkringskassan ut sjukpenning som vanligt. Men har du haft sjukpenning i 180 dagar bedömer Försäkringskassan om du kan komma tillbaka i arbete eller om din sjukdom är varaktig. Är den varaktig får du inte längre sjukpenning. Har du fyllt 70 kan du få sjukpenning i högst 180 dagar oavsett hur länge du fortsätter arbeta.
