Nu vet hon vad hon kan
Man lär sig mer i yrkeslivet än vad man inser. En som erfarit det är Linda Cato från Hässleholm. Tillsammans med nio andra från Försäkringskassan i Skåne har hon fått sina kunskaper bedömda i ett valideringsprojekt.
Ambitionen har varit jättehög att beskriva hela människan, säger Robert Olsson, Försäkringskassan i Malmö. Självkänslan har stärkts. Detsamma tycker kollegan Bertil Eek:
–Ett stort plus att jag fått dokumenterat i en CV vad jag sysslat med och att det gjorts begripligt även för utomstående.
–Valideringsarbetet har lett till att jag har lättare att uttrycka mig än förut, säger Linda Cato, Försäkringskassan i Hässleholm.
Alla tre ingår i den grupp som med hjälp av Valideringscentrum i Malmö arbetat med att analysera och beskriva sina kunskaper. Deltagarna är i åldern 30–60 år och arbetar med olika ärendeslag. I genomsnitt har de 25–30 års anställningstid och drygt hälften har arbetsuppgifter som ska omlokaliseras.
Ett initiativ av ST
Försäkringskassan har stått för full lön och resekostnader för deltagarna, medan ST bidragit med 32 000 kronor till Valideringscentrum för bland annat handledare.
Det började med att Eva Ragnarsdotter Lantz vid STs region Syd kontaktade Valideringscentrum i Malmö för något år sedan. Tanken var att kartlägga kunskapen hos statsanställda och att validera, eller värdera, denna mot formell utbildning.
Förutsättningen var ett område där det finns handläggare som under lång anställningstid förvärvat kunskaper och där man i dag nyanställer akademiker. Dit hör Försäkringskassan, som blev intresserad då tio platser erbjöds.
–Det handlar om att synliggöra och dokumentera kunskaper och förmågor, att hitta dokumentationsformer med hög legitimitet, förklarar Ingela Bergman, Valideringscentrum. Var sker ett lärande? För många är det i skolan och det är inte lika tydligt att man lär på arbetstid. Det vill vi lyfta fram.
Deltagarna har träffats sju gånger, totalt 21 timmar, då de med hjälp av handledare beskrivit arbetsuppgifterna – innehåll, ansvar, samarbete med andra, var i organisationen man befinner sig med mera.
–I början brukar det vara »mycket stön och stånk« för det är inte lätt att beskriva relevanta detaljer. Men ju mer man kommer in i arbetssättet desto mer ökar engagemanget, säger Ingela Bergman.
Den beskrivningen instämmer Linda Cato i. Först var det inte så tydligt för henne vad validering innebär men så snart hon kommit in i arbetet blev det stimulerande.
Linda var en av de första som anmälde sig, när STs information gick ut förra våren.
–Jag tyckte att det lät intressant eftersom jag saknar formell utbildning utöver grundskola, viss gymnasiekompetens och Försäkringskassans internutbildning, säger hon.
Hon började 1992 på Försäkringskassan efter att ha haft ett antal olika jobb. I dag arbetar hon med tidig bedömning av sjukförmåner.
Man lär sig mer än man inser
I sin meritportfölj har hon nu en presentation av sig själv, ett CV och en sammanfattning av varje arbete hon haft plus utbildning. Allt detta har hon på en cd som hon kan ta fram om hon till exempel ska söka annat jobb – utom eller inom Försäkringskassan – och i samband med löneförhandlingar och lönesamtal. Meningen är att hon ska bygga på med framtida kurser och utbildning.
–Valideringen har gett enormt mycket, tycker hon. Man lär mer av ett yrke än man inser och det är värdefullt att kunna visa upp detta. Jag försöker sprida till andra att de bör försöka komma med om fler valideringstillfällen ges.
Som lite mer »illusionslösa« betraktar sig Bertil Eek och Robert Olsson, när det gäller nyttan av valideringen.
–Den märker man väl när man ska söka jobb, säger Bertil.
Båda har varit mellan 30 och 35 år på Försäkringskassan. Genom åren har de sysslat med det mesta från postöppning till handläggaruppgifter i de flesta typer av ärenden. I dag arbetar de med IT men saknar formella meriter.
Tidigare servade båda den dåvarande länskassans område med teknik men i och med Försäkringskassans förstatligande 2005 riskerade de att mista jobben. All IT-verksamhet centraliserades och IT-enheten för Skåne län upphörde.
Osäker framtid på Försäkringskassan
Bertil Eek har sin arbetsplats i Malmö, men reser över hela Skåne. Han hör till Närservice Syd med dryga tiotalet anställda på olika platser i Sydsverige, medan Robert Olsson finns inom VITS, verklighetsnära utveckling av IT-system, och arbetar i Malmö och Göteborg. Organisatoriskt tillhör båda Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm.
–Jag känner stor osäkerhet när det gäller att behålla jobbet, säger Robert. Förr tog Försäkringskassan alltid hand om sin personal, men
i dag vet vi ingenting om framtiden.
Men han tycker det är en klar vinst att han numera har klart för sig hur mycket han kan. Inte bara hans formella skolutbildning och kunskaperna från jobbet finns med i hans meritportfölj. Även hans fritidsintressen som föreningsaktiviteter, språk – holländska, ryska, franska – och kommersiell radio är dokumenterade.
–Det här är något av det bästa som kan erbjudas ST-medlemmarna, tycker Mats Nilum, själv ST-medlem och Försäkringskassans representant i valideringsarbetet. Det finns en oerhörd kunskap inom varje anställd som de inte själva är medvetna om. Jag ser också detta som ett led i vår strävan att professionalisera vår verksamhet.
Genom valideringen får Försäkringskassan veta vad deltagarnas tjänster innehåller och vad som krävs för att de anställda ska klara arbetsuppgifterna. Inte minst för att få fram en effektiv utbildning för nyanställda och riktad undervisning för olika arbetsuppgifter, tillägger han.
Enligt Mats Nilum är Försäkringskassan mycket intresserad av att fortsätta med nästa steg. Det innebär man ska kontakta Högskolan i Malmö för att se om det finns kurser eller delar av kurser som deltagarnas kunskaper kan valideras mot. Tanken är också att de som behöver ska kunna komplettera med lämplig utbildning.
–Men även om vi inte kan validera mot högskoleutbildning har inte valideringsjobbet varit förgäves, framhåller Ingela Bergman. Alla har glädje av att upprätta en meritportfölj.n
