Mer fackligt inflytande på Mats Odells program
Regeringen har lovat en öppnare process när statens högsta chefer tillsätts. Ansvarig minister Mats Odell vill även ge facket mer att säga till om. Men någon förhandlingsrätt är ännu inte aktuell.
Den nya regeringen har riktat hård kritik mot att myndighetschefer tidigare har utsetts i en sluten process, där det varit oklart på vilka grunder en kandidat egentligen fått jobbet. Inför valet lovade man att generaldirektörstjänster och andra toppjobb framöver skulle tillsättas enligt tydligare kriterier.
Numera upprättas en skriftlig kravprofil inför varje utnämning, så att vem som helst kan stämma av slutkandidatens erfarenheter och egenskaper efter tillsättningen. Kravprofilen är dock hemlig tills posten är tillsatt.
Topptjänster ska normalt också annonseras ut. Så har skett med myndighetschefstjänsterna när det gäller till exempel Konsumentverket, Högskoleverket, Sida och Statens pensionsverk. Endast om det bedöms som olämpligt kan annonseringen hoppas över – till exempel om en rekrytering måste ske snabbt.
Vill öka fackets inflytande
Inför tillsättningen av en myndighetschef behöver regeringen inte förhandla med facket, eftersom regeringsbeslut är undantagna medbestämmandelagen. De fackliga huvudorganisationerna ska i förväg få information om exempelvis större verksamhetsförändringar, lokaliseringsbeslut eller tillsättning av en generaldirektör. Facket har rätt att lämna synpunkter inom fem dagar. Men man får inte förhandla, och det är upp till Regeringskansliet att bedöma vilken information avtalet omfattar.
Mats Odell, som är minister med ansvar för den statliga förvaltningen, ser nu över möjligheten att öka fackets inflytande vid chefstillsättningar på toppnivå.
–Min ambition är att facket ska vara med och lämna synpunkter vid någon punkt i rekryteringen. Det har vi också resonerat om i regeringen. Min inriktning är att se till att de fackliga organisationerna får så stor insyn och inflytande som möjligt när det gäller utnämningar, säger han.
När skulle facket få komma in i processen?
–Jag tycker att det är naturligt att facket kan vara med vid kravprofilens utformning, och kanske även vid senare skeden.
Statens pensionsverk först ut
Så skedde varken då regeringen tillsatte ny universitetskansler i april eller ny generaldirektör för Konsumentverket i juni, trots flera påstötningar från ST och andra fackförbund.
Men före sommaren blev facken på Statens pensionsverk först ut, då de erbjöds lämna synpunkter på vad kravprofilen för en ny generaldirektör borde innehålla. STs avdelningsordförande Lena Engblom vittnar om stor förvåning över möjligheten, men också om en känsla av delaktighet och att ta ett steg åt rätt håll.
Enligt Mats Odell bör denna metod bli huvudregel.
Är du beredd att införa förhandlingsrätt i något skede av processen?
–Vi har inte kommit så långt att vi har diskuterat den frågan. Jag är väl medveten om att den traditionella medbestämmandeprocessen inte finns här i Regeringskansliet.
Tror du att frågan kommer att prövas framöver?
–Jag har inget emot att diskutera det.
Kravprofilen blir i dagsläget officiell först när tjänsten är tillsatt. Varför är det så?
–Vi får väl utvärdera om man skulle kunna publicera den tidigare. Det är fullt möjligt.
Däremot ser regeringen ett problem med dagens offentlighet kring ansökningshandlingar. Det finns en risk att lämpliga kandidater skräms bort av risken för publicitet som skulle röja deras intresse för en annan tjänst, anser man.
–Jag har förståelse för om man i vissa lägen inte tycker att det är bra, konstaterar Mats Odell.
Regeringen överväger därför att föreslå en ändring i sekretesslagen, vilket till exempel skulle kunna innebära att ansökningshandlingar sekretessbeläggs under en viss tid. Vilka tjänster som i så fall skulle omfattas av åtgärden är inte klart.
Utnämningsmakt under omprövning
Den pågående grundlagsutredningen granskar bland annat regeringens utnämningsmakt. Utredningen ska föreslå hur man kan öka öppenheten, och bedöma om en sådan process bör skrivas in i grundlagen. Förslagen presenteras nästa år.
En arbetsgrupp på Regeringskansliet jobbar kontinuerligt för att öka insynen vid tillsättningar av högre statliga tjänster.
Bland annat diskuteras hur stort inflytande myndighetsstyrelser och arbetstagarorganisationer bör ha i processen, och hur ett sådant inflytande kan se ut.
