Hon fick hjälp att se sina starka sidor

FÖRDJUPNING: UTFÖRSÄKRAD2010-09-28

Anette Eriksson, utförsäkrad ST-medlem och arbetsförmedlare, har fått hjälp av Lennart Berget. Hon tycker att det kan vara bra att sjuka prövas mot arbetsmarknaden. Ändå anser hon att regeringen kränkt människor genom sitt sätt att genomföra reformen.

Yrseln var ett av de första tecknen. Den kom med en lätt panikkänsla. Magen knöt sig, stressen steg i kroppen.

– Hur ska det gå? Det var som en ständig rädsla, minns Anette Eriksson.

Då arbetade hon som arbetsförmedlare – i ett projekt med nyanlända invandrare. Som ensamstående småbarnsförälder hade hon några år av sömnbrist bakom sig, och hon led av – säger hon själv – duktig flicka-syndrom, med alltför höga ambitioner.

– Jag bokade in allt för tajt i kalendern. »Vaddå hinna kissa? Det hann jag visst inte i dag heller«, ler hon.

En arbetsplats med lågt i tak, otydliga direktiv och hög arbetsbelastning gjorde att Anette Eriksson snabbt blev sämre. Hon förlorade kontrollen, och orken. Intrycken förstärktes: syn, hörsel och känsel. Lamporna kändes för starka, ljuden överföll henne. Till och med sonens beröring blev obehaglig. Hon håller upp sin plana handflata mot näsan för att visa hur det tog stopp.

– Men när jag väl pratade med ledningen på jobbet fick jag inget stöd.

Chefen bad henne i stället att själv sänka ambitionerna – och lära sig prioritera.

– Jag fick inte färre ärenden. Jag skulle helt enkelt bara göra ett sämre jobb.

Det gick inte. Anette Eriksson gick först ner till halvtid – sedan till 25 procent. Under en period fick hon andra arbetsuppgifter: konkreta, och enkla.

– Jag sorterade papper i personnummerordning och blev ansvarig för kaffemaskinen. Det var skönt! Helt utan press.

Kroppen var som bly

Men när hon skulle tillbaka till sina vanliga arbetsuppgifter rasade allt. Snart blev hon sjukskriven på heltid, tillbringade dagarna i sängen – »och bara grät«.

– Kroppen var som bly. Jag kunde tänka »Ska jag lyfta lite på armen? Nej, jag orkar inte«, minns hon.

Stressrehabilitering på Danderyds sjukhus, med KBT och mindfulness, har hjälpt henne på vägen tillbaka. I april i år – efter flera år som sjukskriven – blev hon utförsäkrad. Då kom hon till Lennart Berget. Hon kände sig skeptisk, men han har funnits där, lyssnat och hjälpt henne att se sina starka och friska sidor, säger hon.

– När jag blev utförsäkrad började jag redan bli bättre, så för mig var det bra. Men vad hade hänt om jag hade blivit flyttad till Arbetsförmedlingen tidigare – när jag knappt kunde ta mig ur sängen, tappade ord och inte kunde följa ett enkelt samtal? Man kan inte behandla människor så inhumant.

Reformen kräver större varsamhet

Egentligen tycker hon att det är positivt att sjuka får möta arbetsmarknaden – men inte på det här sättet. Den bortre gränsen är alltför definitiv – den måste alltid prövas, anser hon. Dessutom kräver reformen en mycket större varsamhet, och en ödmjukhet inför att myndigheterna hanterar människor i kris.

Själv arbetar hon nu deltid – inte på Arbetsförmedlingen, utan som jobbcoach på Sensus.

– Lennart Berget har varit fantastisk och väldigt lyhörd. Han utmanar utan att pressa för mycket. Men min erfarenhet får mig att tvivla på att Arbetsförmedlingen i övrigt har de resurser och den fingertoppskänsla som det här uppdraget kräver. Jag är rädd att han är ganska unik.

Anette Eriksson arbetade på Arbetsförmedlingen när hon gick in i väggen och blev sjukskriven. Hon tvivlar på myndighetens förmåga att ta hand om de utfärsäkrade.
Bild: Sören Fröberg
Anette Eriksson arbetade på Arbetsförmedlingen när hon gick in i väggen och blev sjukskriven. Hon tvivlar på myndighetens förmåga att ta hand om de utfärsäkrade.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA