Gråzonen Sverige - EU ökar
Förslaget som EU-länderna nu har att ta ställning till innebär inte att EU förvandlas till en superstat. Men gränsen mellan svensk rätt och EU-rätt blir ännu mer oklar än idag, menar Carl Fredrik Bergström, docent i europarätt.
Ett tiotal länder har valt att ha en folkomröstning om konstitutionen. Sverige finns inte bland dem.
Carl Fredrik Bergström, forskare och tillförordnad chef vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, förespråkar en tredje väg: att konstitutionen blir en fråga i riksdagsvalet 2006.
–När vi gick med i EU 1994 valde politikerna att tala om de ekonomiska fördelarna. Men de förklarade inte vilket omfattande politiskt samarbete medlemskapet innebär. Blir konstitutionen en valfråga måste politikerna redovisa hur de tänker och förklara för- och nackdelarna med medlemskapet.
Carl Fredrik Bergström tror inte på en folkomröstning. Ett nej skulle kunna innebära ett ofrivilligt nej till hela EU-medlemskapet, menar han.
Kan tvingas lämna EU
–Om Sverige som enda land säger nej kommer övriga länder ändå att gå vidare, vilket i förlängningen kan innebära att Sverige måste lämna EU.
Alternativet att Sverige behåller de gamla fördragen finns inte, menar Carl Fredrik Bergström.
Skulle däremot ett stort EU-land, som Storbritannien eller Frankrike, säga nej hamnar konstitutionen sannolikt i papperskorgen.
Han tycker inte att konstitutionstexten innebär några drastiska förändringar jämfört med idag. Den gör snarare nuvarande regler mer synliga.
Var går gränsen?
–Ett antal oklarheter har funnits sedan 1994 vare sig vi vet om det eller inte, säger Carl Fredrik Bergström.
Men det finns vissa förändringar som är viktiga och ökar nuvarande problem, menar han.
–De innebär inte att EU förvandlas till någon sorts superstat. Men gråzonen mellan den svenska grundlagen och EUs konstitution blir ännu lite större.
De båda konstitutionerna går i varandra på vissa områden och ingen vet riktigt var gränsen går. Det betyder att det finns en konflikt inbyggd i det svenska EU-medlemskapet. När har svenska domstolar sista ordet och när tar EU-rätten över?
Redan idag är EUs domstol den starkaste. Men i den nya konstitutionen finns en uttalad företrädesrätt som innebär att EUs lagar och domstolsbeslut har företräde framför medlemsländernas lagar och domstolsbeslut.
–Gråzonen ökar också genom att fler beslut ska tas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet.
Sverige förlorar vetorätt
Att fler beslut tas med kvalificerad majoritet gör EU mer handlingskraftigt. Men det innebär också att Sverige och övriga medlemsländer förlorar sin vetorätt och därmed får ett minskat inflytande inom områden som handelspolitik, polisfrågor och straffrätt.
–Det är en principiellt viktig förändring och jag är förvånad över att regeringen hävdar att den saknar betydelse. När Nicefördraget och Amsterdamfördraget skulle antas var regeringens argument för att skriva under att Sverige har vetorätt. Plötsligt gäller inte den logiken längre.
Carl Fredrik Bergström anser inte att förändringarna är så stora att det är nödvändigt att ändra den svenska grundlagen. Det borde i så fall ha skett redan i samband med EU-inträdet 1994.
–Men vi måste prata i klartext om vad medlemskapet i EU innebär. EU kan faktiskt bestämma saker som leder till att svenska medborgare åker i finkan! poängterar han.
Konstitutionen i korthet
Förutom en genomgång av EU-medborgarnas rättigheter, beslutsformer mm behandlar konstitutionen de olika politiska sakområdena:
o Social och ekonomisk politik. Full sysselsättning är ett mål.
o Arbetsrätt. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter erkänns liksom kollektivavtalsrätten och strejkrätten. Dock inte rätten till gränsöverskridande aktioner.
o Öppenhet och insyn. En nyhet är att ministerrådets sammanträden blir offentliga när rådet överväger och beslutar om lagar. Inget meddelarskydd eller källskydd.
o Utrikes- och säkerhetspolitik. Ska vara gemensam. Däri ingår att utforma en gemensam försvarspolitik som ska leda till ett gemensamt försvar. Enhälliga beslut.
o Rättsväsende. Medlemsstaternas myndigheter, däribland polisen, ska ha ett operativt samarbete för att förebygga brott. Domar ska erkännas i hela unionen.
o En nyhet är att EU får en vald ordförande och en utrikesminister som ska vara unionens ansikte utåt. Båda väljs av stats- och regeringscheferna.
o Konstitutionen kan bara antas eller förkastas i sin helhet. Riksdagen ska ta ställning till konstitutionen i december 2005. Enligt planerna ska den träda i kraft den 1 november 2006.
