Svar till Jan-Erik Gustafsson
Jan Erik Gustafsson blandar i senaste numret av ST Press på ett olyckligt sätt ihop EU-konstitutionen med dagspolitiken. Konstitutionen fastställer regelverket och sedan är det medlemsländernas regeringar, riksdagar, kommissionen och Europaparlamentet som fattar besluten och formar politiken.
Man kan diskutera innehållet i Lissabonprocessen, och där har säkert Gustafsson och jag olika åsikter, men det har ingenting med konstitutionen att göra. Lissabonprocessen tillkom år 2000, långt innan konstitutionen, och handlar om att vi ska skapa mer tillväxt, jobb och hållbar utveckling i Europa.
Inom Lissabonstrategin ryms en het fråga, det så kallade tjänstedirektivet. Det orsakar stora protester, inte minst i Frankrike. Det är synd eftersom det är oerhört viktigt att vi får en fri rörlighet – med vissa regler förstås – också för tjänster. Hur det ska gå till kan vi diskutera och visst behöver det nuvarande förslaget reformeras. Detta är en viktig och intressant debatt, men den har ingenting med konstitutionen att göra. Där fastslås att vi ska ha fri rörlighet för varor, personer, kapital och tjänster, men det har varit EUs principer i decennier.
Slutligen tar Gustafsson upp den ökade arbetslösheten. Det är ett jätteproblem och där kan EU-länderna göra mer. Huvudansvaret för varje lands politik har emellertid de enskilda ländernas regeringar. Arbetslösheten i Sverige beror på allt för många år av socialdemokratisk politik. Men lösningen är inte att rösta nej till konstitutionen, det är att byta regering 2006.
Cecilia Malmström
EU-parlamentariker (fp)
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.