Finland tar tillvara äldres kompetens

FÖRDJUPNING: ÄLDRE PÅ JOBBET2009-02-24

Ett generationsskifte väntar på den svenska arbetsmarknaden, och särskilt kännbart blir det på det statliga området. I Finland är Age Management ett begrepp och landet har en världsledande forskare på området i Juhani Ilmarinen.

Av:  Sören Viktorsson

På Statistikcentralen i Helsingfors är medelåldern hög och pensionsavgångar hotar den samlade kompetensen. Men en kraftig motoffensiv har börjat ge resultat.

– Vi jobbar mycket metodiskt på alla plan för att få behålla våra anställda så länge som möjligt, berättar personalplanerare Hanna Bärlund.

Efter kriget upplevde Finland en babyboom av aldrig tidigare skådat slag. Nu börjar dessa personer närma sig pensionsåldern.

– Det här är något vi på Statistikcentralen ser mycket tydligt, förklarar Hanna Bärlund när ST Press besöker Finlands motsvarighet till SCB i stadsdelen Fiskehamnen öster om Helsingfors.

Hon berättar att medelåldern på myndigheten är 48 år och att den största gruppen, nästan var femte anställd, finns i spannet 55 till 59 år. Andelen över 60 år ökar mest, och vid årsskiftet utgjorde den gruppen hela 17 procent av de anställda.

Åldersstrukturen är likartad inom hela den finländska statsförvaltningen. Och går man till kommunsektorn ligger medelåldern ännu högre.

– Som experter på statistik har vi naturligtvis en mycket klar bild av läget. Såväl här hos oss som för landet i övrigt gäller det att stämma i bäcken, fastslår Anne Lahdenperä-Seunavaara, som är utvecklingschef på myndigheten.

I forskningens frontlinje

Att Finland ligger så långt framme inom coachning av äldre arbetskraft är till stor del professor Juhani Ilmarinens (se artikel på sidan 22) förtjänst. Redan på 1980-talet började han och Arbetslivsinstitutet i Helsingfors att kartlägga de äldre i arbetslivet och i början av 1990-talet myntades uttrycket Age Management.

– Ett viktigt steg här hos oss på Statistikcentralen var när vi 2003, för första gången, tog fram en särskild »seniorredogörelse«, berättar Hanna Bärlund.

I den kartlades åldersstrukturen på de olika enheterna.

– Därefter började vi fundera över konkreta åtgärder. Hur kan vi inom hela organisationen göra mesta möjliga för att kompetensen inte bara ska rinna ut ur huset?

Arbetsledningens ansvar

I Juhani Ilmarinens forskning betonas att Age Management till största delen är arbetsledningens ansvar. Så resonerar man också på Statistikcentralen.

– Vi började redan 2003 att i vår ledarskapsutbildning mer fokuserat ta upp hur man leder äldre. Arbetsledare fick lära sig vad åldrandet medför, att äldre visserligen är fysiskt svagare, men i gengäld mycket väl kompenserar detta genom erfarenhet och kunskap, förklarar Anne Lahdenperä-
Seunavaara.

Statistikcentralen har omkring 1 050 anställda, varav 850 i Helsingfors. Varje år genomgår alla ett obligatoriskt utvecklingssamtal och det är här man satt in första stöten vad gäller kompetensbevarande, berättar Anne Lahdenperä-Seunavaara:

– När en anställd närmar sig pensionen går vederbörande och chefen i utvecklingssamtalet igenom vilket kunskapskapital som finns. Sedan gäller det att se hur detta kapital kan föras över till Kalle eller Maija. Vi jobbar nu även på att ta fram skriftliga mallar för hur denna process ska gå till.

Mycket av utbildningen inom Statistikcentralen sker internt. Där används seniorerna flitigt som föreläsare.

– Alla som kommer nya till huset får en egen »lots« och även här har de äldre huvudrollen. Dessutom kan alla som vill få en erfaren mentor inom huset och på så sätt förs ju också kompetens vidare, påpekar Hanna Bärlund.

Juhani Ilmarinens forskning visar att äldre har större behov av att själva kunna lägga upp sitt arbete och sina arbetstider.

– Eftersom vi är en stor organisation är det ganska lätt att vara flexibel och exempelvis erbjuda deltidsarbete. Vi har dock märkt att modellen där man är ledig fyra veckor och sedan arbetar fyra fungerar dåligt. Det blir för långt avbrott, konstaterar Hanna Bärlund.

Den finska forskningen slår definitivt hål på myten att äldre inte skulle kunna lära nytt. Men de lär på annat sätt och kan behöva mera tid.

Kan skräddarsy utbildning

– Ibland kan det handla om att man skräddarsyr utbildning. Säg att vi har en litet äldre anställd med massor av ackumulerad kunskap, men som har svårt att ta till sig en allmän datakurs. Handlar det då om ett viktigt program som vederbörande måste kunna, kan vi ordna enskild undervisning, säger Anne Lahdenperä-Seunavaara.

Sirkka Sundman är fackligt förtroendevald på myndigheten. Hon är också utbildningsplanerare och därmed starkt engagerad i arbetet med Age Management.

– Frågor om att orka i arbetslivet är ständigt på tapeten när vi träffas på fackliga möten. Och vad gäller lösningarna är vi och arbetsgivarna helt på samma linje, berättar hon.

Från 2001 har Statistikcentralen en särskild, egen kurs för anställda i åldern över 45.

– Den vänder sig till bägge könen, men vi har bara lyckats fylla en med män. Under sex kursdagar får deltagarna lära sig att sköta sitt eget välbefinnande. Det handlar inte bara om personligt välmående utan också om trivsel på arbetsplatsen. Till det roliga hör hur en del fått mod att efter kursen gå till sin chef och säga att »Nej, nu vägrar jag att ta på mig mer jobb än jag faktiskt orkar!«, berättar Sirkka Sundman.

En i Finland uppskattad företeelse är så kallade Aslak-kurser. Den finska förkortningen betyder fritt översatt »Yrkesmässigt fördjupad medicinsk rehabilitering«.

– Konkret innebär det, att den anställda går till personalläkaren och får en remiss. Vår finländska försäkringskassa betalar sedan allt och vi på Statistikcentralen ställer upp med tjänstledigt, förklarar Sirkka Sundman.

Under fyra veckor, varav två på internat, får deltagarna möjlighet att fullständigt gå igenom sitt liv och sin hälsa.

– Såväl efter denna som våra egna kurser har vi kunnat konstatera, att sjukskrivningstalen minskat klart, säger hon.

Stavgång mycket populärt

Finländaren i gemen tycker om motion och stavgång är något av en nationalsport. På Statistikcentralen har man egen lunchgympa fyra dagar i veckan.

– Dessutom har vi en särskild gympagrupp för dem som är över 55 och kanske inte orkar lunchgympan. Du kan också få exempelvis skräddarsydd simträning. Kanske har du »simmat fel« i 50 år... säger Sirkka Sundman och skrattar.

Age Management i all ära, på Statistikcentralen vet personalavdelningen att de närmaste åren kommer det att bli ökade pensionsavgångar. Eftersom det gått tre år sedan förra gången, ska personalplanerare Hanna Bärlund i år göra en ny »senior-redogörelse«.

»Här trivs man«

På frågan om det verkligen går att uppmäta resultat av det massiva Age Management-arbete som bedrivs kommer svaret rappt och utan tvekan.

– Ja. När Finland för några år sedan fick flexibel pensionsålder från 63 till 68 trodde vi att många skulle gå genast vid 63. Så blev det inte utan de flesta stannar till 65. Och då är det väl svårt att dra någon annan slutsats än att här på Statistikcentralen trivs man...

Frågor om att orka i arbetslivet är ständigt aktuella i facket, säger den fackliga företrädaren Sirkka Sundman. »Och vad gäller lösningarna är vi och arbetsgivarna helt på samma linje.« FOTO: KJELL FREDRIKSSON
Frågor om att orka i arbetslivet är ständigt aktuella i facket, säger den fackliga företrädaren Sirkka Sundman. »Och vad gäller lösningarna är vi och arbetsgivarna helt på samma linje.« FOTO: KJELL FREDRIKSSON
"Arbetsledare fick lära sig att äldre visserligen är fysiskt svagare, men i gengäld mycket väl kompenserar detta genom erfarenhet och kunskap."
Anne Lahdenperä-Seunavaara, Statistikcentralens utvecklingschef. FOTO: KJELL FREDRIKSSON
"Arbetsledare fick lära sig att äldre visserligen är fysiskt svagare, men i gengäld mycket väl kompenserar detta genom erfarenhet och kunskap." Anne Lahdenperä-Seunavaara, Statistikcentralens utvecklingschef. FOTO: KJELL FREDRIKSSON
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA