Domstol för statens anställda
Den som ofta kommer för sent, stjäl ur kaffekassan eller fattar felaktiga beslut kan straffas i myndighetens personalansvarsnämnd. Där sitter också facket med.
Den som gör fel i statens tjänst kan bli ställd inför en slags intern domstol: personalansvarsnämnden. Flera hundra personer fälls varje år. Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården hade flest ärenden förra året. Lunds universitet hade inte ett enda.
Dataintrång, olovlig frånvaro, misskötsamhet, samarbetssvårigheter, brott mot tystnadsplikten, olovlig körning och kränkande behandling. Det är några exempel på handlingar som statligt anställda kan straffas för i personalansvarsnämnder, med alltifrån varning till avsked. Om det handlar om ett lagbrott kan man både bli dömd i domstol och uppsagd eller avskedad.
Bättre rättssäkerhet
Varje större myndighet har sin egen nämnd. Syftet är att allmänheten ska känna förtroende för att myndigheterna och dess tjänstemän agerar korrekt och att felaktigheter inte sopas under mattan. Exempelvis är myndigheterna skyldiga att göra en åtalsanmälan när man misstänker att en anställd har begått ett brott (se rutan här intill).
Politikerna har också motiverat personalansvarsnämnderna med att rättssäkerheten för den anställde blir bättre om hans eller hennes fall prövas av en nämnd i stället för av en ensam chef. I nämnden ingår även företrädare för personalen, i praktiken fackligt förtroendevalda.
STs förbundsjurist Torsten Nilsson tycker att det är bra med nämnden i ärenden som är komplicerade eller i en rättslig gråzon. En anställd kan ha svårt att hävda sig direkt mot chefen, i synnerhet om det finns motsättningar. Nämnden är helt enkelt mer objektiv, anser han.
–Om det är tveksamheter är det mer rättssäkert i nämnden än om man löser det mellan chef och medarbetare.
Lite samlad kunskap
Men trots att personalansvarsnämnderna har funnits i ett tjugotal år finns ganska lite kunskap om hur myndigheterna använder dem. Var och en sköter sitt. Förra året gjordes dock en mindre utredning på regeringens uppdrag, och i år har Arbetsgivarverket för första gången samlat in statistik från alla personalansvarsnämnder.
Av den kan man utläsa att myndigheterna tog upp omkring 400 ärenden under 2006. Det ledde till att personer förlorade jobbet i 46 fall, och i 115 fall delade man ut varning. Därutöver beslutade nämnderna om löneavdrag i 34 ärenden och om anmälan till åtal i 28 fall.
Regeringens utredare Peder Törnvall, som hämtade in uppgifter för en längre tidsperiod, noterar att det blivit fler fall de senaste åren. I början av 2000-talet hade nämnderna bara hälften så många ärenden.
–Man kan tala om ett trendbrott. Det kan vara så att myndigheterna upplever att de är mer iakttagna och granskade, och att det är viktigt för dem att kunna visa utåt att man sköter sin verksamhet och inte är försumlig. Enligt Peder Törnvall finns det också skillnader i myndighetskultur, som leder till att en myndighet anmäler en händelse till nämnden där en annan kanske hade nöjt sig med ett samtal med den skyldige.
En myndighet som tydligt lagt om kursen mot ett strängare synsätt är Kriminalvården.
–Vi har lyft ambitionsnivån. Och vi har mycket tydliga direktiv från ledningen: »Vi ska göra rätt, fel som äventyrar säkerheten accepteras inte«, säger Elisabeth Lager, chef för Kriminalvårdens rättsenhet.
Generaldirektören Lars Nylén, som kom till Kriminalvården 2004, har markerat att allt som kan vara ett ärende för nämnden också ska prövas där. Denna striktare praxis sprids till berörda chefer genom årliga rapporter om ärendena och utbildningsdagar.
Ett exempel är hur man ser på det relativt vanliga misstaget att man glömmer att låsa en dörr inne på en anstalt. Förr kunde en sådan händelse utmynna i ett allvarligt samtal mellan chefen och den anställde. Nu ska i princip alla glömda dörrar upp i nämnden.
–Det kan vara duktiga och ambitiösa människor som ställs till ansvar, konstaterar Elisabeth Lager. Och det är förståeligt att glömma en dörr, men inte
acceptabelt, eftersom det kan få så allvarliga konsekvenser.
En missad dörr straffas normalt med en varning. Men om en person drar på sig tre till fyra varningar för samma sak kan det hända att det blir aktuellt med uppsägning, säger Elisabeth Lager.
Hon säger att Kriminalvården använder nämnden för att se om det finns systemfel och om man behöver förändra något i verksamheten. När det gäller dörrarna har man börjat med så kallad korsvis inlåsning, vilket betyder att en person låser och en annan kontrollerar.
Även på Försäkringskassan säger man sig har skärpt hållningen till fel. Det är dock svårt att utläsa i statistiken, eftersom varje län hade sin egen kassa och sina egna personalansvarsnämnder tills för tre år sedan, då Försäkringskassan blev en enda myndighet.
Otillåten slagning bestraffas
–Vissa fall där den anställde fick en varning skulle definitivt ha behandlats som åtalsanmälningar för tjänstefel i dag. Ett typfall är att man har misskött ett ärende i förhållande till kunden.
Det berättar Anna Asplund, som är föredragande i Försäkringskassans nämnd. Det strängare synsättet gäller också »otillåtna slagningar«, till exempel att fatta beslut om ersättningar till anhöriga.
–En person som hade hanterat sin sons ärende blev uppsagd. Men det finns en gråzon, och i mindre allvarliga fall kan det bli varning.
Anna Asplund poängterar att det trots skärpningen är många anmälda ärenden, nästan hälften, som aldrig kommer så långt som till nämnden.
–Vi arbetar väldigt mycket med rådgivning, och det landar ofta i att man beslutar om arbetsledningsåtgärder i stället. Ibland får arbetsgivaren ta på sig ansvaret för att något har hänt, och ibland är det rehabilitering som gäller – om den anställde är sjuk och inte klarar sitt jobb. Vi försöker att i första hand komma till rätta med problem utan att använda straff, vi försöker få ordning på personen.
6 000 anställda – inget ärende
En annan arbetsplats där man tycks föredra sådana mjukare metoder är Lunds universitet. Personalchefen Staffan Svensson hade inte ett enda personalansvarsärende bland de över 6000 anställda förra året.
–Visst har vi problem, men vi försöker lösa dem på annat sätt. Man träffar givetvis personerna i fråga, i regel tillsammans med facken de tillhör. Om det gäller allvarligare händelser säger man kanske att det är bättre att man själv säger upp sig än att man blir uppsagd.
Tidigare år har nämnden dock haft en del ärenden, bland annat om förskingring, barnpornografibrott, missbruk och våld.
–Men vid missbruk skriver vi kontrakt om vård och kontroller, och alla har skött det utom en person för länge sedan. Och när det gäller våld beror beslutet på situationen. Det gäller att gå in tidigt i ett ärende, annars blir det värre. Man måste vara alert.
15 FALL I PERSONALANSVARSNÄMNDER
Skvaller
En handläggare på Försäkringskassan bröt mot tystnadsplikten genom att tala om för en privat väninna att en gemensam bekant skulle få sjukpenningen utbytt mot sjukersättning.
* VARNING
Flykthjälp
En fångvårdare vid Hall köpte campingutrustning och annat till en intagen och tänkte hjälpa honom att fly. Han varslades om avsked, men sa upp sig själv.
* AVSKRIVET
Tafsade
En manlig arbetsförmedlare tog på en kvinnlig kollegas bröst under en personalfest.
* VARNING
Misshandel
En polisinspektör fälldes i domstol för misshandel och ofredande sedan han hotat sin sambo, kastat kaffe i ansiktet på henne och slagit henne i ansiktet.
* AVSKEDAD
Ett gram kokain
En fångvårdare dömdes i tingsrätten till en månads fängelse för innehav och bruk av ett gram kokain.
* AVSKEDAD
Jäv
En handläggaren på Försäkringskassan hade gjort 233 otillåtna slagningar som gällde hennes son och dennes sambo. Hon tog fram uppgifter, vidtog åtgärder och gjorde utbetalningar.
* UPPSAGD
Rattfylla
En personalchef i polisväsendet erkände grovt rattfylleri, ett brott som nämnden ansåg oförenligt med kraven på polisanställda. Mot det ställdes att mannen ångrade sig djupt och att han inlett en behandling mot alkoholberoende.
* AVSKRIVET
Misstag under stress
En frivårdshandläggare i Kriminalvården ansågs ha missat att vidta åtgärder i flera ärenden. Nämnden ansåg att hög arbetsbelastning, bristande intern kontroll och otillräcklig introduktion var förmildrande omständigheter.
* VARNING
Bedrägeri
En kvinna på Försäkringskassan betalade ut 109 dagars tillfällig föräldrapenning till sig själv, trots att hon arbetat. Hon hade också försökt ta bort återkrav på bostadsbidrag och lurat andra handläggare att göra utbetalningar till henne.
* ÅTALSANMÄLD
* AVSKEDAD
Muta
Två upphandlare vid länsarbetsnämnden fick varsin flaska whisky från ett utbildningsföretag. Händelsen åtalsanmäldes, men förundersökningen lades ned.
* VARNING
Ville inte jobba
Kriminalvårdens nämnd varslade en långtidssjukskriven anställd om uppsägning då hon efter tre års sjukdom uttalade att hon i varje fall inte ville tillbaka till Kriminalvården. Kvinnan sa då upp sig själv.
* AVSKRIVET
Misskött sjukfall
En handläggare på Försäkringskassan begick tjänstefel när han under sex års tid fattade beslut för tre månader i taget om sjukersättning till en person. Normalt ska ett definitivt beslut fattas av socialförsäkringsnämnden efter tre månader.
* ÅTALSANMÄLD
Fel beslut
En arbetsförmedlare beviljade aktivitetsstöd i två fall och förstärkt anställningsstöd i ett fall i strid mot reglerna.
* LÖNEAVDRAG
Osäkrad pistol
En polisinspektör satt i fikarummet med kollegor omkring sig när han tog upp sin tjänstepistol, riktade den snett mot golvet och hakade upp manteln.
* VARNING