Olika syn på fackets roll i nämnderna
Fackets roll i arbetsgivarens nämnd är inte självklar. Personalens företrädare tvingas ibland ta del i tuffa beslut. Å andra sidan har de chans att värna de anställdas intressen. ST diskuterar nu hur man bäst stöttar anmälda medlemmar.
I dag ser praxis olika ut i de många personalansvarsnämnder där ST sitter som personalföreträdare. På vissa myndigheter, till exempel Försäkringskassan, fungerar STs representant både som »advokat« åt medlemmen före nämndsammanträdet och som »domare« vid själva beslutet.
På andra håll, till exempel inom Migrationsverket och Skatteverket, är de båda rollerna skilda åt. Medlemmen får råd och stöd av en lokal förtroendevald eller en ombudsman, medan STs ledamot i nämnden enbart ägnar sig åt att ta ställning i själva sakfrågan.
Det senare bör vara STs huvudregel, anser förbundsjurist Torsten Nilsson. Frågan diskuteras för närvarande i STs ledning.
–I den berörda medlemmens ögon kan det te sig lite konstigt att ens fackliga företrädare också sitter som ens domare, säger Torsten Nilsson.
»Bra med samma personer«
Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan, håller inte med. Tvärtom tillför de förberedande överläggningarna ofta avgörande information, anser hon.
–Det är då man verkligen går igenom vad som hände; finns alla underlagen, har arbetsgivaren gjort tillräckligt för att förhindra uppsägning? Att inte använda det i nämnden tycker jag vore… oansvarigt är att ta i, men det bör bara vara till fördel för medlemmen att den som suttit i överläggningar också sitter i nämnden.
Hon är kluven inför fackets medverkan i arbetsgivarorganet.
–Det positiva är att vi kan vara med och påverka, och bevaka så att anställda inte blir felaktigt behandlade. Samtidigt är det lite märkligt och ironiskt att man just då har gett oss den makten, när vi ska vara med och bestraffa. Det borde gälla i fler frågor.
För Per Sunneborn, ordförande för ST inom Kriminalvården, är det nödvändigt och självklart att medverka i nämnden och tillföra praktisk kunskap om jobbets förutsättningar.
–Vi vill ju att man ska jaga systemfel, inte individer som begår misstag.
Kriminalvårdens nolltolerans är tuff när många anställda gör så gott de kan, menar han. När samtliga interner ska låsas in för kvällen samtidigt som vårdarna byter skift klockan 20 ökar risken för slarv i brådskan och röran. Och den kanslist som av misstag räknar fel på en dag när en intern ska återfå friheten riskerar åtal för olaga frihetsberövande och dagsböter på tiotusentals kronor.
Ofta enighet i nämnden
Men trots den skärpta tonen från arbetsgivaren håller facket ofta med arbetsgivaren i nämnden, enligt Per Sunneborn.
–Oftast är det rätt tydligt vad som har hänt. Har alla samma information kommer man oftast till samma slutsats. Där det kan skilja är vid ansvarsfrågan: kan man lägga ansvar på den här medarbetaren, eller är det närmaste chef som egentligen är ansvarig?
