Delat ledarskap ger dem dubbel styrka
De som delar chefskap är positiva och tycker att de gör ett bättre jobb. Två hjärnor har ju mer kapacitet än en, konstaterar Margaretha Näsström och Per-Eric Norberg, som tillsammans tjänstgör som länslantmätare i Västernorrland.
Från länstrafikbussen är det tio minuters promenad över Nybron och uppför den backiga huvudgatan genom Härnösands centrum. Vackra stadshus blandas med de affärer vi ser mest överallt.
– Lantmäteriet ligger vid trafikljuset, säger hjälpsamma.
Och mycket riktigt, vid det enda trafikljuset på gatan, mittemot ett underbart gammalt trähus med tinnar och torn, ligger Lantmäteriets gulbruna kontorsbyggnad.
– Gruppen här är stor, närmare trettio personer. Det var nog det som gjorde att tankarna om delat chefskap föddes, berättar Per-Eric Norberg när vi klämt in oss i ett minimalt sammanträdesrum.
Det var 2001 som han och Margaretha – som vill kallas Eta – Näsström blev länslantmätare. Ingen av dem var chefer just då. Och delat chefskap var så ovanligt att revisorerna fick fnatt.
– De gillade inte att vi delade ansvaret för ekonomin, men det löste sig, säger Per-Eric Norberg.
Båda arbetar heltid och förutom personalen på kontoret i Härnösand har de medarbetare på lokala kontor i Kramfors, Sollefteå, Ånge och Timrå. De delar ansvaret för ekonomi, personalplanering och arbetsmiljöfrågor, men har delat upp personalansvaret och kontoren. I dagsläget har de huvudansvaret för tretton respektive femton anställda var.
– Men inför utvecklingssamtal och lönesättning diskuterar vi alltid med varandra. Vi arbetar en hel del i projekt, så i perioder kan det vara så att Per-Eric haft mycket kontakt med en av mina anställda. Och vi anställer alltid tillsammans, säger Eta Näsström.
De ser mest fördelar med att dela chefskapet. Besluten blir bättre och varje medarbetare blir mer sedd, tycker de.
– Men det bästa är just att du har någon att dela arbetet med och en part att resonera med, säger Eta Näsström, som menar att det i normala fall är rätt ensamt att vara chef.
Tror att besluten blir bättre
En annan fördel är att de har olika kompetens inom lantmäteriet: en av dem inom fastighetsregistrering och den andra inom fastighetsrätten, frågor som nu alla förrättningslantmätare ska hantera.
– Men det gäller även generellt, att man uppfattar saker olika. Vi har båda upplevt att man känt sig säker på ett beslut, men så kommer den andre med en synpunkt som gör att man får tänka om. Vi vill gärna tro att vårt sätt att resonera oss fram leder till bättre beslut, säger Per-Eric Norberg.
Det hade varit svårare att vara ensam chef för hela gruppen om trettio personer, menar de. Tack vare det delade chefskapet kan de ägna mer tid åt varje medarbetare. Till exempel har de ett utvecklingssamtal och sex kortare uppföljningssamtal per anställd och år.
– Som anställd är det viktigt att man blir sedd och bekräftad av chefen, konstaterar Eta Näsström.
Ett alternativ till deras delade chefskap hade varit två grupper och två chefer. Men dagens lösning har skapat en flexibilitet som gör att de kan utnyttja resurserna på ett bra sätt.
– Det är en stor fördel för verksamheten att man kan flytta ärenden dit det finns ledig personal, säger Per-Eric Norberg.
Oenighet kan vara ett problem
Men visst finns det minus också. Att inte kunna ge ett besked direkt på stående fot till en anställd, för att man vill förankra med den andre, är en sådan sak. Men, säger de, det blir förhoppningsvis ett bättre beslut som inte behöver ändras. En annan negativ konsekvens var att de i början dubbelarbetade, till exempel svarade på samma saker båda två.
– Några gånger har vi också tydligt visat inför personalen att vi har haft olika uppfattning före ett beslut. Det har inte varit bra, säger Per-Eric Norberg.
De berättar att de båda två är lite snabba och heta och inte alltid tänker efter först.
– Medarbetarna upplevde en oro över vår oenighet, så vi har jobbat med det, bekräftar Eta Näsström.
Den bilden delar Per-Anders Hamrin, ST-ordförande på Lantmäteriet i Västernorrland.
– Avsikten med att leda en arbetsgrupp är att verksamhetsmålen uppnås. Då går det inte att visa upp oenighet om hur vi ska nå dit, säger han.
Han anser att man som chef och arbetsgivare ska vara entydig gentemot de anställda, annars kan det leda till att ledarskapet blir otydligt. Diskussioner får man ta i ett annat forum. Och visst kan det fortfarande lysa igenom ibland att den ene vill gå fort fram och den andre resonera, men Per-Anders Hamrin menar att sedan arbetssättet satt sig är det inga problem. Och det är en fördel med två chefer i stället för en i en så stor grupp som de har.
– Två chefer får mera kunskap om de anställda och deras kompetens än en chef, vilket leder till bättre beslutsunderlag i frågor som rör till exempel lönesättning, säger han.
Mest yngre som delar
Det finns flera exempel på delat chefskap inom Lantmäteriet, men enligt Britt-Marie Andersson, personaldirektör, är det inte någon strategisk satsning från centrala ledningen. Däremot vet hon att vissa regioner har satsat på det.
– Mest har det vuxit fram för att underlätta chefskapet. Det är i de flesta fall yngre medarbetare som delar. De kan till exempel vara småbarnsföräldrar eller förstagångschefer.
Det senare gäller till exempel Karin Eriksson och Agneta Johansson på Lantmäteriet i Östersund, som har avancerat till sina första chefsjobb.
– När förre chefen för vår enhet slutade hade vi diskussioner om att gruppen egentligen var för stor, men samtidigt ville man inte dela på sig. Då bestämde jag och Agneta oss för att vi ville söka tjänsten tillsammans, säger Karin Eriksson.
Tjänsten utlystes som en chefstjänst, men de lämnade in en gemensam ansökan och fick jobbet.
– Men det gick inte helt smärtfritt. Chefen över oss ställde sig först kritisk och tyckte att det skulle bli otydligt. Men vi hade läst på en hel del om delat ledarskap och hade argumenten klara, säger Karin Eriksson.
Lättare ta itu med svåra saker
De arbetar båda heltid och delar ansvaret för ekonomi, planering och arbetsmiljö. Däremot har de delat upp personalgruppen mellan sig vad gäller utvecklingssamtal, men precis som sina kollegor i Härnösand diskuterar de sinsemellan. En skillnad är dock att de valt att ansvara för det administrativa arbetet varannan vecka. Den andra veckan frigörs då till annat.
Karin Eriksson ser bara fördelar med att dela chefskapet. Hon menar att vissa svårare saker kan bli snabbare gjorda om man är två chefer.
– Svåra saker blir lättare att ta itu med när man har någon att diskutera med och som man vet står bakom ens beslut.
Två chefer ökar också tillgängligheten, tycker hon. Skulle hon vara tvungen att vara hemma med sjukt barn eller borta på möte, kan det ändå vara så att hennes kollega är på jobbet, eller vice versa.
– Men absolut största fördelen är att du alltid har någon att bolla med. Det gör att det många gånger blir bättre beslut, avslutar Karin Eriksson.
