Facken måste påverka synen på produktivitet
Regeringens produktivitetskommission tycks ha en stark tro på marknadslösningar i offentlig sektor, skriver Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission. Fackförbunden inom offentlig sektor behöver jobba för att de ideologiska perspektiven trycks tillbaka och att fokus i stället riktas mot hur verksamheterna fungerar i praktiken, menar han.
I det delbetänkande som regeringens produktivitetskommission släppte i våras ägnas ett kapitel åt att gå igenom förutsättningarna för produktivitetsförbättringar i offentlig sektor. I slutbetänkandet, som offentliggörs i september nästa år, kommer fokus att ligga på konkreta reformer. Därför finns det all anledning för fackförbunden inom offentlig sektor att skyndsamt kliva fram i den här frågan och under det kommande året höja ambitionsnivån några snäpp.
Av kommissionens delbetänkande framgår att den grundläggande tanken är att en fortsatt marknadisering är positiv för produktiviteten i offentlig sektor – och att de verksamheter som inte styrs med vinsten som drivkraft bör bli så marknadslika som möjligt.
Men bakom detta mer ideologiska perspektiv som kommissionen ger uttryck för döljer sig en mer nyanserad bild. Skälet är enkelt: de marknadsorienterade reformer som har präglat offentlig sektor sedan 1990-talet går att utvärdera – och utfallet är sällan entydigt positivt. Tvärtom. Det är därför en bärande slutsats i delbetänkandet är: ”Sammantaget framträder inte några starka effekter som entydigt kan visa om reformerna varit positiva eller negativa. Den bild som presenteras är i stället blandad.”
Här har facken inom offentlig sektor en fundamental uppgift, nämligen att arbeta för att de ideologiska perspektiven trycks tillbaka i slutbetänkandet och att fokus fullt ut riktas mot hur verksamheter i praktiken fungerar. Med en sådan riktning kommer reformförslagen också att bli mer verklighetsförankrade och därmed mer nyanserade.
Några av de problem som lyfts fram i delbetänkandet är – förutom de kroniska mätproblemen – den växande administrationen och byråkratiseringen, som inte sällan drivits fram av de dominerande styrningsmodeller som prioriterar uppföljning, utvärdering och kontroll. Den ytterligare överbyggnad som marknadiseringen kräver är kostnadsdrivande och tränger undan kärnverksamhet. Incitamentet till vinst leder till betygsinflation och minskad likvärdighet. Och så vidare…
Regeringens produktivitetskommission har ännu inte lyft den urholkning av resurser som följer av det årliga produktivitetsavdrag som åläggs myndigheterna, ett system som Fackförbundet ST kritiserat. Om myndigheterna sedan 1990-talet i stället hade kompenserats för hela lönekostnadsökningen, hade deras årliga anslag i dag varit omkring 60 miljarder högre. Fackförbundet Sulf har också visat att produktivitetsavdraget lett till färre lärarledda timmar, fler storföreläsningar och att universitetslärarna jobbar mer än vad de har betalt för. Detta är givetvis inte gynnsamt för Sveriges framtida produktivitet.
Inte heller är det produktivitetsdrivande för de statliga myndigheterna att lida av kronisk kompetensbrist eller en alldeles för hög nivå av stressrelaterade sjukskrivningar. En god arbetsmiljö, med ett högt välbefinnande i arbetet, gynnar innovation och produktivitet. Att få använda sin kompetens och att få utlopp för sin kreativitet är två nycklar till hög jobblycka. En central aspekt för att nå dit är ett tillitsbaserat ledarskap som i möjligaste mån låter proffsen vara proffs.
Det är dags för facken i offentlig sektor att kavla upp ärmarna!
Daniel Lind
Forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission
Produktivitetskommissionen
Regeringens produktivitetskommission har i uppdrag att analysera vilka faktorer som driver svensk produktivitet, identifiera hot och möjligheter samt att lämna förslag på hur produktiviteten kan förbättras i privat och offentlig sektor.
Produktivitetskommissionen har släppt ett delbetänkande och har beställt tre, ännu opublicerade, underlagsrapporter som fokuserar på offentlig sektor.
Kommissionen ska lämna sitt slutbetänkande i september 2025.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
