Vi måste stå upp för den akademiska friheten
Akademiska institutioner i USA är just nu satta under stark press och det är med djup oro som vi tar del av amerikanska kollegors berättelser, skriver Lunds universitets rektor Erik Renström. Han manar till uppslutning för kollegorna i USA, för den akademiska friheten och för demokrati.
USA har under decennier varit världsledande inom forskning och innovation. Landet har varit en magnet för ledande forskare, som sökt sig till de främsta universiteten för anställning eller samarbeten. Dessa universitet har inte bara varit vetenskapliga fyrbåkar utan också intellektuella ledstjärnor. De har stått för klassiska akademiska värden – akademisk frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Samma institutioner är nu satta under stark press och det är med djup oro som vi i Sverige och Europa tar del av amerikanska kollegors berättelser om nya villkor för forskningsanknutna verksamheter.
Den federala administrationens effektiviseringsprocess i det så kallade DOGE-projektet har lett till stora nedskärningar i bland annat National Institutes of Health, NIH, som är världens största finansiär av biomedicinsk forskning. Flera hundratals beviljade anslag har abrupt dragits in och nya anslag har lagts på is. Detta drabbar livsviktig forskning och läkemedelsutveckling inom områden som cancer, HIV och vaccin. Denna effektiviseringsprocess slår blint, genomförs av personer utan erfarenhet och förståelse för verksamheternas innehåll och har inga likheter med normala finansieringsprocesser där forskare vet att anslag både kan ändras och ibland dras in.
Den federala administrationen har också gjort klart att federal finansiering som går till projekt relaterade till mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI – diversity, equity and inclusion) ska strypas. Det har lett till stor osäkerhet bland forskare och forskningsfinansiärer som sett sig tvungna att censurera projektansökningar eller utlysningar för att utesluta för dagspolitiken ovälkomna ord.
När vi nu ser att censur införs, att forskningens frihet hotas, att skepsisen mot vetenskap ökar och att finansiering till viktiga forskningsområden stryps på grund av vetenskapligt ovidkommande skäl, leder det tankarna till några av det senaste århundradets mest autokratiska regimer och de mest smärtsamma kapitlen i Europas 1900-talshistoria. Det är därför viktigare än någonsin att hålla ett vakande öga på utvecklingen i USA och på andra ställen i världen vad gäller demokrati och akademisk frihet.
Det är inte enbart ett arbete för akademierna själva, utan ett gemensamt ansvar för alla forskningsanknutna institutioner i samhället. Nationella regeringar och internationella mellanstatliga institutioner såsom EU behöver agera för att stärka akademisk frihet och lärosätenas institutionella autonomi genom lagstiftning och andra åtgärder. Universiteten måste stå upp för sina värden – vilket kan innebära att tacka nej till finansiering som exempelvis kräver censurerade forskningsplaner.
EU-kommissionären Ekaterina Zaharieva påpekade nyligen vikten av att forskningens frihet skrivs in i EU-lagstiftningen och att amerikanska toppforskare ges möjlighet till finansiering via Europeiska forskningsrådet, ERC.
Den svenska regeringen har för avsikt att utreda en förändrad organisationsform för de svenska lärosätena samt den akademiska friheten. Det är välkomna initiativ mot bakgrund av vad vi nu ser. I tider av ökad protektionism behövs också europeiska, nationella och lärosätesspecifika strategier och finansiering för att hantera transatlantiska forskarsamarbeten så att de förblir starka. För att svensk och europeisk forskning ska förbli relevant är det internationella utbytet med kollegor i USA och andra länder avgörande. Vi behöver alla stå upp för kollegor i USA, för forskningens frihet, för akademisk frihet och för demokrati.
Erik Renström
Rektor för Lunds universitet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
