Argumenten mot ökad övervakning måste tas på allvar
Möjligheten att kommunicera anonymt är viktig för yttrandefriheten, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Hon anser att det inte tas tillräcklig hänsyn till de invändningar som finns mot flera aktuella förslag som skulle ge myndigheterna ökade möjligheter att övervaka medborgarna.
Just nu pågår en kraftig utbyggnad av myndigheternas möjligheter att övervaka medborgarna. På regeringens bord ligger förslag om utökad signalspaning, lättnader i möjligheten till kameraövervakning och mer omfattande datalagring. Det är lätt att se fördelarna, men vi är få som tänker på riskerna.
För Journalistförbundet är möjligheten att kommunicera anonymt avgörande för att källskyddet ska kunna upprätthållas. Källor som vill lämna uppgifter till en journalist tar ofta stora risker. Om källans identitet skulle avslöjas kan det innebära allvarliga konsekvenser i form av exempelvis repressalier från arbetsgivare. Samtidigt är uppgifter från källor ofta avgörande för att det ska vara möjligt att granska makten och avslöja korruption eller andra oegentligheter. Genom att värna källskyddet värnar vi allas yttrandefrihet.
Övervakningen är också på ett mer generellt plan en yttrandefrihetsfråga, eftersom övervakning kan skapa en rädsla för att uttrycka sig fritt. Det kan leda till självcensur, vilket hämmar det fria samtalet. Möjligheten att kommunicera anonymt är därför en demokratifråga.
Det finns i samhället en stor förståelse för myndigheters behov av att övervaka våra mobiltelefoner, datorer och offentliga rum. Syftet är att motverka bland annat organiserad brottslighet och terrorism. Det är problem som vi alla vill bekämpa. Jag upplever dock att förståelsen för oss som har ett legitimt behov av att det finns möjlighet att kommunicera anonymt blir mindre och mindre, inte minst bland våra politiker. Behovet av att värna källskyddet viftas bort med argument om behovet av nya verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen. Det verkar också vara behov som aldrig sinar.
Jag vill lyfta tre exempel på förslag som just nu är på väg att bli verklighet:
- För drygt tio år sedan gick diskussionen om den så kallade FRA-lagstiftningen varm. Nu har det kommit ett förslag om att kraftigt utöka möjligheterna att signalspana. I dag kan FRA bara signalspana på kommunikation som går över landsgränsen. Nu föreslås FRA få möjlighet att i vissa fall signalspana även på ”inhemsk” kommunikation. Detta ska också kunna göras i övningssyfte.
- Regeringen vill även göra det enklare för kommuner och regioner att sätta upp övervakningskameror. Tidigare har kommuner och regioner behövt ansöka om tillstånd, men den tillståndsplikten föreslås nu försvinna. Journalistförbundet har krävt att det i vart fall ska finnas en anmälningsplikt så att det lätt går att ta reda på hur många kameror som satts upp och var, men det ansåg regeringen var för administrativt betungande.
- Slutligen går regeringen vidare med ett förslag om datalagring som innebär att krypterade appar kommer att omfattas av samma skyldigheter som teleoperatörer. Det innebär att möjligheten för medborgare att kommunicera anonymt kraftigt skulle begränsas. Appar som Signal och Whatsapp är viktiga verktyg för journalister som vill kommunicera med källor, men de används också av människorättsförsvarare över hela världen.
Det finns i förslagen vissa rättssäkerhetsgarantier för att källskyddet ska upprätthållas även vid signalspaning och datalagring. Problemet är att de bygger på att den som tagit del av uppgifterna raderar och glömmer bort dem. Några sådana garantier går det dock inte att få.
De flesta rycker kanske på axlarna och tänker ”jag har rent mjöl i påsen, vad angår detta mig”. Det kanske funkar hyggligt så länge de som har makten just vill bekämpa brottslighet och terrorism. Men man behöver inte lyfta blicken särskilt högt för att se att många demokratier går i en alltmer auktoritär riktning. Vi vet nu också att det kan gå snabbt.
För en auktoritär ledare är övervakning ett effektivt verktyg för att kartlägga journalister, civilsamhället och oppositionella. Vi får därför inte vara naiva i vår tro på rättssäkerheten. Den är fantastisk när den fungerar, men det enda sättet att helt skydda sig mot missbruk av övervakning är att inte införa den från första början.
Ulrika Hyllert
Ordförande för Journalistförbundet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
