Tänk på detta innan ni börjar med lean
Ska man lyckas med effektiviseringsmetoden lean måste det avsättas resurser då arbetet dras i gång.
Du har säkert hört talas om effektiviseringsmetoden lean. Kanske arbetar du själv enligt leankonceptet. Metoden används i dag inom vitt skilda branscher – men den är ingen universalmedicin.
Som Publikt tidigare har berättat kommer lean ursprungligen från bilindustrin. Idéerna om industriell massproduktion föddes hos Fredrick W. Taylor och Henry Ford och vidareutvecklades av Toyota i Japan efter andra världskriget.
Lean är ett arbetssätt som bygger på ständigt lärande och ständig förbättring, och är alltså en metod för verksamhetsutveckling. Fokus i lean är att skapa maximalt kundvärde av de resurser man har.
Trots att lean kommer från tillverkningsindustrin används modellen i dag flitigt inom nästan alla sektorer: tjänstesektorn, vård och omsorg och naturligtvis också industrin.
Ofta får jag en känsla av att lean används antingen som någon undergörande medicin för att öka effektiviteten, eller slentrianmässigt eftersom »alla andra gör det«.
I båda fallen anser jag att man resonerar fel. Lean är varken någon hokus pokus-medicin eller någon självklarhet i alla typer av verksamheter.
Att tillverka exempelvis bilar skiljer sig faktiskt en hel del från myndighetsutövning och tjänsteproduktion. Därför måste man göra en anpassning av metoderna.
Man behöver också vara medveten om att det alltid innebär en ökad belastning på organisationen att införa lean. I den pressade arbetssituation som många av er läsare befinner er i kan ett införande av lean inledningsvis upplevas som oerhört frusterande.
Ett framgångsrikt sätt att införa ett leanarbetssätt – alltså ett system för lärande och ständiga förbättringar – kräver inledningsvis att resurser och tid avsätts till detta, samt att alla i verksamheten involveras. Annars skapar man mer problem än man löser.