Säg ifrån direkt när du drabbas av kränkningar
I mitt jobb som facklig ombudsman möter jag allt fler som frågar om kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. Om du är drabbad gäller det att säga ifrån direkt.
Hur vet du om du verkligen är utsatt för kränkningar? Det enkla och korta svaret är att du avgör själv när du upplever att en situation är kränkande och när det ska utredas.
Om du upplever att du inte får samma information eller blir mer kontrollerad än andra, att kolleger inte hälsar eller att de tystnar när du kommer, kan det tyda på att du är utsatt för kränkningar.
Kränkningar består av negativa företeelser eller handlingar som regelbundet upprepas. För att undvika att en kränkande situation eskalerar ska du alltid tydligt säga ifrån när någon säger eller gör något som inte känns okej – och gör det direkt!
Arbetsmiljölagen ställer inte bara krav på att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande, exempelvis mot kränkande särbehandling, utan också på att man ska utreda omständigheterna och vidta åtgärder.
Om du upplever att du är drabbad är detta mina tre råd till dig:
Anteckna vad som har hänt, skriv upp när det skedde och om det finns vittnen.
Informera din chef, eller en högre chef om du föredrar det. Begär en utredning som klargör om det handlar om kränkande behandling och i så fall vad som behöver göras för att kränkningarna ska upphöra.
Be ditt fack eller ett skyddsombud att hjälpa dig eller vara ett stöd, exempelvis vid olika samtal.
Om du inte själv är drabbad men blir vittne till något som du uppfattar som en kränkande situation, ska du också tydligt säga ifrån och visa att du inte accepterar det som har inträffat. Det kan vara skillnaden mellan en engångsföreteelse och en eskalerande kränkning!
PS. Den 31 mars 2016 börjar en ny arbetsmiljöföreskrift gälla. Den heter »Organisatorisk och social arbetsmiljö« och kan vara ett bra verktyg för arbetsgivaren och ett bra stöd för skyddsorganisationen i arbetet med att förebygga kränkande särbehandling.
Susanne Linde Husbom är ombudsman på ST
Det där fungerar INTE i verkligheten! Ofta är det arbetsgivaren som utför grova kränkningar och det finns INGEN att vända sig till.
Alla är rädda och/eller "köpta" på en sådan arbetsplats.
Kollegor, HR, fackrepresentanter, skyddsombud, företagshälsovården etc.
Och detta i skattefinansierad verksamhet.
Den "högre chefen" kan vara en upptagen minister eller ett departement.
Arbetsmiljöverket hjälper inte en drabbad.
Du står helt ensam.
Väldigt ensam.