Lönestege gav lyft för lågavlönade
Nationalmuseum har slutat att räkna löneökningar i procent till förmån för påslag i kronor. Modellen ska motverka växande löneklyftor och har gynnat STs medlemmar. ”Det här är det största påslaget jag någonsin fått”, säger museiteknikern Tomas Emtemo.
Tidigare har Nationalmuseums lönerevisioner resulterat i individuella procentuella lönepåslag utifrån bedömningar av medarbetarnas prestation. Men förra året beslutade arbetsgivaren att överge den modellen.
Liksom föregående år har individuell lönesättning tillämpats, men medarbetarnas tidigare lön, som spelat stor roll för hur mycket mer i plånboken det procentuella lönepåslaget resulterat i, har i den senaste revisionen inte haft betydelse för löneökningarnas storlek. I stället har lönepåslagen uttryckts i kronor och utgått från en lönestege med fem fasta summor.
Denna stege innebar att medarbetare som presterat som förväntat fick löneökningar mellan 900 och 1 200 kronor. De som presterat långt under förväntan fick ett lönepåslag på 200 kronor, medan den som utfört en mycket god prestation fick 2 000 kronor eller mer.
Enligt STs sektionsordförande Joakim E Werning har bytet av lönemodell gynnat STs medlemmar, som främst ligger i det lägre löneskiktet.
– Att vi får så här stora lönelyft är unikt. Vi inom ST har väldigt många nöjda arbetstagare, säger han.
I snitt landade löneökningarna för STs medlemmar på 4,65 procent – en bra bit över det centrala kollektivavtalets så kallade oenighetsutrymme på 4,1 procent, som i praktiken fungerar som ett golv när lönerna förhandlas på lokal nivå.
För Tomas Emtemo, som arbetat som museitekniker sedan 2012, resulterade revisionen i en ovanligt stor löneökning.
– Under mina tolv år på museet har jag aldrig tidigare fått ett så stort påslag. Det känns jätteskönt. För oss med lägre löner har höjningar av lönen med ett par procent inte gjort någon större skillnad i plånboken, säger han.
Även arbetsgivaren ser fördelar med den nya lönemodellen, berättar Lars Lundberg, ekonomichef på Nationalmuseum.
– Om vi hade fortsatt med procentpåslag år efter år hade vi på sikt fått större och större löneklyftor, och det är inte hållbart. Vi behöver ha lönebildning som håller över tid, säger han.
Höstens lönerevision och övergången till krontalspåslag ska utvärderas i vår, tillsammans med de fackliga organisationerna. Finslipning av modellen kan komma att göras, men en återgång till procentpåslag är inte trolig, enligt Lars Lundberg.
Det är bra, tycker ST-medlemmen Tomas Emtemo.
– Den nya modellen ger en större möjligheter att själv kunna påverka löneutvecklingen. Det känns som att det blir lättare att komma upp i en bättre lön, säger han.
Även Joakim E Werning är nöjd med höstens lönerevision och den nya lönemodellen.
– Vi har en god relation med arbetsgivaren och får ofta gehör för våra önskemål, men det är inte alltid som det ger så här mycket mer i plånboken. Arbetar man bara med procentuella löneökningar får man till slut ett lönegap som är ohanterligt, så vi välkomnar det här initiativet från arbetsgivaren, säger han.
