Handläggaren Sandra Avramovic är positivt inställd till att bli utlånad inom länsstyrelsen. ”Jag hade sett det som en chans att prova något nytt”, säger hon.
Bild: Anna-Lena Lundqvist
Handläggaren Sandra Avramovic är positivt inställd till att bli utlånad inom länsstyrelsen. ”Jag hade sett det som en chans att prova något nytt”, säger hon.

Inlånade handläggare avlastar kollegorna

SÅ GJORDE VI: LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN2023-05-11

För att snabbt få in personal vid tillfälliga uppdrag eller vakanser har Länsstyrelsen i Västra Götalands län anställt handläggare som kan lånas ut inom myndigheten. ST-medlemmen Sandra Avramovic uppskattar att det finns kollegor som kan avlasta vid arbetstoppar.

Av:  Elina Lundberg

Det var i januari i fjol som den nya funktionen för handläggarstöd med ett resursteam sjösattes på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Redan tidigare hade länsstyrelsen sett ett behov av att kunna låna in befintlig personal till enheter med hög belastning, exempelvis vid nya tidsbegränsade uppdrag eller tillfälliga arbetstoppar. När flera pandemistöd avvecklades fanns en möjlighet att testa ett sådant arbetssätt, berättar Mattias Johansson, chef för funktionen för handläggarstöd.

– Då hade vi en övertalighet och flera duktiga medarbetare som vi ville behålla. Några av dem kunde vi tillsvidareanställda som ”interna konsulter”, säger han.

Även om det än så länge är ett mindre pilotprojekt – i nuläget består resursteamet av fyra handläggare – har en utvärdering som bygger på intervjuer med medarbetare visat på positiva effekter, berättar Mattias Johansson.

I stället för att behöva invänta rekryteringar kan de inlånade handläggarna snabbt börja arbeta, vilket bidrar till att länsstyrelsen mer effektivt kan använda de medel som myndigheten har tilldelats.

Dessutom har handläggarna bidragit till en bättre arbetsmiljö, enligt utvärderingen. Det är den största vinsten med funktionen som ST inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sett, menar sektionsordföranden Martin Dahl.

Det känns betryggande att det finns extra resurser vid arbetstoppar utan att man behöver invänta en rekryteringsprocess.

Sandra Avramovic, handläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Handläggaren Sandra Avramovic tillhör funktionen för handläggarstöd och har flera kollegor som ingår i resursteamet. Hon tycker att det är bra att arbetsgivaren tar tillvara kompetens som finns internt.

– Det känns betryggande att det finns extra resurser vid arbetstoppar utan att man behöver invänta en rekryteringsprocess som ofta tar lång tid, säger hon.

Sandra Avramovic arbetar med hand läggning av investeringsstöd och har inte själv varit utlånad, men hon är positivt inställd till upplägget.

– Jag hade sett det som en chans att prova något nytt och att bredda mitt cv. Samtidigt är det viktigt att det finns en dialog med chefen om uppdraget så att det också leder till en personlig utveckling, säger hon.

Att utlåningen bidrar till kompetensutveckling och inte bara innebär korta inhopp med fokus på rutinmässiga arbetsuppgifter har även betonats av de kollegor som lånas ut, berättar Sandra Avramovic. Längre utlåningsperioder är också viktigt för att handläggarna ska få en chans att komma in i arbetet och lära känna kollegorna, tycker hon.

Funktionschefen Mattias Johansson delar den inställningen. Utgångspunkten är att utlåningen ska ske till kvalificerade uppdrag under längre tid, i minst en månad och upp till ett år. Men, tillägger han, det är verksamhetens behov som styr.

– Ibland kan vi behövas till kortare uppdrag, men det är inte huvudsakligen det vi ska göra. Givetvis ska vi ha en dialog kring utlåningen så långt det går med medarbetarna. Vi vill så klart att de är nöjda, säger Mattias Johansson.

Inom kort väntas beslut från länsledningen om handläggarstödet ska bli permanent. Om så blir fallet är planen att rekrytera ytterligare medarbetare till funktionen i höst.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA