Arbetsgrupp lyfte dialogen om arbetsmiljöfrågor
Tidigare saknades ett forum för vardagsnära arbetsmiljöfrågor på Lantmäteriet. Lösningen blev en partsgemensam arbetsmiljögrupp, där fack och skyddsorganisation involveras på ett tidigt stadium. ”Det har blivit ett bättre arbetsklimat för oss alla”, säger Elisabet Lewis, HR-strateg på myndigheten.
Arbetsmiljögruppen på Lantmäteriet, som består av fackliga representanter, huvudskyddsombud och HR-personal, träffas en gång i månaden för att diskutera och bereda arbetsmiljöfrågor. Det har inneburit ett lyft för det systematiska arbetsmiljöarbetet, anser både fack, skyddsorganisation och arbetsgivare.
Innan arbetsmiljögruppen inrättades 2020 ansåg de fackliga organisationerna att informationen om och delaktigheten i arbetsmiljöarbetet var bristfällig. Samtidigt fanns det på arbetsgivarsidan ett missnöje med att många vardagsnära arbetsmiljöfrågor landade hos den centrala samverkansgruppen, vars uppdrag var att arbeta långsiktigt och strategiskt.
Det centrala huvudskyddsombudet Joela Ljung konstaterar att det tidigare saknades en given plats där arbetsmiljöfrågorna kunde omhändertas.
– I den centrala samverkansgruppen är det många andra frågor som ska hanteras, och man hade inte tid att ta i de här problemen. När den här gruppen började arbeta tillsammans fick vi ett helt annat läge, säger hon.
Arbetsmiljögruppen har bland annat sett över likabehandlingsplaner och medarbetarundersökningar, tagit fram nya rutiner och uppdaterat de befintliga, samt gjort analyser av sjukfrånvaro och avgångar.
Gruppen var också drivande när medarbetarna under pandemin började arbeta hemifrån, berättar Joela Ljung. Då beslutade Lantmäteriet att de anställda skulle få ett bidrag för att möblera hemmakontoret – ett beslut som fattades efter en dialog i arbetsmiljögruppen.
– Bidraget var en effekt av att vi diskuterat frågor kring arbetsmiljön i hemmet i gruppen och gemensamt lyft dem med ledningen. Det gjorde en konkret skillnad, säger Joela Ljung.
Oavsett vilka frågor som står på dagordningen är en tidig dialog och gemensam förståelse viktiga nycklar för arbetet, anser Elisabet Lewis, HR-strateg på Lantmäteriet, som är sammankallande för arbetsmiljögruppen.
Nu tar vi dialogen innan i stället för efter.
Elisabet Lewis, HR-strateg Lantmäteriet.
– Tidigare presenterade vi färdiga förslag som visade ”så här kommer det att bli”. Då blev en bristande delaktighet en stor diskussionspunkt. Nu förekommer vi det och hanterar frågor på ett tidigt stadium. Det är frågor som annars skulle ha uppkommit senare, säger hon.
Elisabet Lewis tycker att det förändrade arbetssättet har gett skyddsorganisationen och facken större möjligheter till påverkan och arbetsgivaren en bättre förankring av beslut.
– Det har blivit ett bättre arbetsklimat för oss alla. Nu tar vi dialogen innan
i stället för efter.
Att fack och skyddsombud tidigt kan lämna synpunkter sparar både medarbetare och chefer tid och kraft, anser Joela Ljung. Genom att se på förändringar med medarbetarnas ögon kan oro och missuppfattningar undvikas, menar hon, exempelvis med hjälp av fråga-svar-dokument.
– Vi kan peka ut formuleringar från HR som kan öppna för missförstånd och som kan behöva formuleras om. Vi ser också vilka frågor som vi behöver besvara. Medarbetarna ska inte bli oroliga för att det saknas tillräcklig information och olika chefer ska inte bli överbelastade med frågor. Svaren ska finnas tillgängliga för alla på ett ställe, säger Joela Ljung.
Elisabet Lewis håller med om att arbetet i arbetsmiljögruppen är väl investerad tid.
– Mitt råd till andra arbetsgivare är att faktiskt tillåta att förankringsarbetet får ta tid, för det är tid som vi sparar i andra änden när beslut ska implementeras. Vi ser verkligen att vi har nytta av det, säger hon.
