Var inte rädd för att ställa krav på arbetsmiljön
Blir du störd i det öppna landskapet, eller får du ont i ryggen av stolen du sitter på? Ta upp frågan med chefen, för jobbet får inte riskera din hälsa.
Arbetsgivare har ansvar för att arbetsmiljön är utformad så att alla anställda klarar att utföra sina arbetsuppgifter. De ska även så långt det är möjligt se till att anställda kan jobba kvar fram till pensionsåldern.
Pia Schyberg, som är socionom och sakkunnig i arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket, säger att chefen behöver vara observant på signaler om att en medarbetare inte mår bra.
– Personen kan till exempel ha mycket korttidsfrånvaro. »Vad kan jag göra för dig?« är en bra fråga. Då kommer ofta problem upp till ytan, säger hon.
Som arbetstagare bör du anmäla tidiga tecken på ohälsa på grund av arbetsmiljön. Att bita ihop och tiga om besvär kan på sikt leda till en belastningsskada eller utmattning.
Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning har kontorspersonal generellt sett en rätt så bra fysisk arbetsmiljö i dag.
– Det finns oftast höj- och sänkbara skrivbord, vettiga kontorsstolar och flimmerfria datorskärmar, säger Pia Schyberg.
Men det händer att standarden inte passar alla. Kanske är du den enda som tycker att kontorslandskapet är för stimmigt, eller kanske är det bara du som vill ha ett mer ergonomiskt tangentbord som arbetsgivaren anser är för dyrt.
– Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön om besvären faktiskt leder till ohälsa – eller om en anpassning innebär att du kan utföra ett arbete av värde som du annars inte kan göra, säger Pia Schyberg.
Men om du inte kan göra det tydligt kan du inte på samma sätt kräva att få gehör för dina önskemål.
– Generellt kan man säga att lite för varmt vid arbetsplatsen inte brukar leda till ohälsa.
Gunilla Dahlgren, som är fysioterapeut och specialist i ergonomi på företagshälsan Previa, betonar att kommunikation mellan chef och anställd är a och o för att lösa individuella arbetsmiljöfrågor.
– Det du känner kan ingen annan känna, säger hon. Hur väl just din arbetsplats fungerar beror till exempel på din kroppslängd, syn och hörsel, säger hon.
Även klimatet kan faktiskt påverka arbetsprestationen.
– Det kan vara för varmt eller blåsa kallt, solen kan blända eller fläktljud störa.
Hon råder dig att ha ett samtal med chefen om hur du upplever situationen och inför samtalet vara kreativ och fundera på hur din arbetsplats skulle kunna förändras så att du till exempel slipper få ont i axlar och nacke, eller huvudvärk.
– En arbetsanpassning ska vara i en ekonomisk rimlig omfattning för arbetsgivaren. Exakt vad som behövs bör arbetstagare, arbetsgivare och eventuellt också företagshälsovård komma överens om, säger Pia Schyberg. Det slutliga beslutet om eventuella inköp är dock arbetsgivarens.
Gunilla Dahlgren och Pia Schyberg är eniga om att det kan finnas en rädsla hos medarbetare att klassas som besvärliga om de klagar på sin arbetsmiljö.
– Fokusera på att du vill göra ett så bra arbete som möjligt. Det ligger självklart i chefens intresse, säger Pia Schyberg.
Hon tycker att det är bra att försöka beskriva besvären så sakligt som möjligt.
– I vissa fall kan det vara klokt att visa upp ett läkarintyg eller föreslå att man anlitar expertis, till exempel från företagshälsovården.
Hon säger att de vanligaste klagomålen från kontorsanställda brukar handla om att datorutrustning, skrivbord eller stolar inte fungerar tillfredsställande. Det är också vanligt att koncentrationsförmågan påverkas av prat och rörelse i öppna kontorslandskap.
Att ordna ett eget arbetsrum åt en medarbetare kan vara knivigt om den övergripande idén är att alla ska samverka i kontorslandskap.
– Men det bör gå att avgränsa en arbetsplats med skärmar eller placera den som har svårt att koncentrera sig i ett lugnt hörn, säger Pia Schyberg.
Gunilla Dahlgren säger att chefer generellt sett är omtänksamma om sina medarbetare och måna om att utforma arbetsplatsen så funktionellt som möjligt.
– Det är viktigt att problem åtgärdas skyndsamt och att det görs en uppföljning av om besvären försvunnit efter förändringen. Det sista glöms ibland bort.
Både hon och Pia Schyberg understryker att ergonomiska insatser är en lönsam investering för arbetsgivare eftersom man slipper sjukskrivningar på grund av dålig arbetsmiljö.
– Att ha friska medarbetare som trivs är även en konkurrensfördel, säger Gunilla Dahlgren.
Råd inför samtal med chefen om arbetsmiljö
- Ta upp problem i tid, vänta inte tills du blir sjukskriven.
- Var saklig. Berätta om besvären så noga du kan.
- Beskriv dina behov utifrån viljan att göra ett bra jobb.
- Föreslå eventuellt att ni ska ta hjälp av en expertinstans, till exempel företagshälsovården.
- Begär besked. Vem ska göra vad och när? Uppföljning ska ingå i tidsplanen.
