Klara kontrollen utan att bli stressad
Ärenden loggas och mäts, telefonsamtal räknas om till pinnar och statistik, tjänstebilar med GPS registrerar varje resa. Möjligheten till övervakning på jobbet ökar – men utvecklingen ska inte behöva leda till ökad stress.
Det är egentligen en höjd ambitionsnivå och en strävan efter att bli bättre som ligger bakom utvecklingen mot ökad kontroll i arbetslivet, säger Thomas Jordan, lektor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Men problemen är flera.
– På arbetsplatser där medarbetarna måste använda sitt kloka omdöme och sin erfarenhet blir det handikappande om man försöker reglera och detaljstyra arbetet för mycket.
Han anser att man underminerar människors egen omdömesförmåga och kompetens om man försöker »överstyra« deras sätt att sköta jobbet. Inte minst gäller det den goda viljan att få saker att fungera så bra som möjligt.
Thomas Jordan säger att det i grunden kan vara klokt av arbetsgivaren att samla information om verksamheten – om man sedan utvärderar och följer upp. Men detaljstyrning medför ofta oväntade problem för organisationen.
– Ofta saknas en överblick över den ackumulerade effekten av olika rutiner och hur mycket tid man faktiskt lägger ned på dem – något som jag ser som mycket problematiskt, säger han.
Lars Johnsson är psykolog och organisationskonsult. Han säger att man som enskild medarbetare är ganska utlämnad om arbetsgivaren väljer att införa nya kontrollsystem. Men han tycker absolut inte att man bara ska acceptera läget – utan att man snarare ska försöka påverka situationen.
– Det är bra att ställa frågor om syftet med systemen och ta reda på vilket problem organisationen försöker lösa genom att vilja ha sådan kontroll. Kanske kan man lösa dem på något annat sätt än genom detaljstyrning av de anställda?
Om arbetsgivaren trots det väljer att detaljkontrollera arbetsmoment finns fortfarande ett par strategier man som anställd kan använda sig av.
– Jag möter ofta folk i hemtjänsten – som har en arbetssituation där kontrollen ofta är näst intill absurd – som bara rycker på axlarna och säger »låt dem mäta – jag gör mitt bästa«. Att ha en lite respektlös inställning kan vara bra i de här fallen, säger Lars Johnsson.
Men för alla dem som inte bara kan ignorera känslan av att vara kontrollerad finns det andra sätt. Lars Johnsson menar att en väl fungerande metod i sammanhanget är att titta på dem i gruppen – för det finns nästan alltid några – som både presterar bra och mår bra.
– Vad kan jag lära mig av dem? Vad gör de som inte jag gör? Genom att studera arbetsmetoderna hos dem kan man ofta förbättra sitt eget arbete och må bättre.
När det till exempel handlar om tidmätning av telefonsamtal tycker Lars Johnsson att det är viktigt att komma ihåg att det är skillnad mellan medelvärde och minimivärde. Medelvärdet är snittet av allas prestationer och per definition kan alltså inte alla medarbetare ligga över det värdet.
– Att av sin chef få frågan: »jag ser att du ligger lite under medel, hur ska vi få upp din prestation?« blir fel. Ett medelvärde är inget minimivärde och ska inte användas så. Det måste man som anställd förstå, men ärligt talat gör inte ens cheferna alltid det.
Lars Johnsson menar att man som anställd i stället bör påminna sig om att det är helt okej att ligga lite under medel. Om alla såg medelvärdet som ett lägsta värde så skulle man snabbt ligga ganska illa till, eftersom värdet då skulle höjas – varpå man återigen skulle hamna under medel.
Många som arbetar i omfattande kontrollsystem vittnar om att stress är ett stort problem. Thomas Jordan tycker att man som arbetstagare i ett sådant läge kan stödja sig på Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Föreskriften betonar arbetsgivarnas ansvar att hjälpa medarbetare att göra prioriteringar så att inte stressnivåerna på arbetet blir för höga. Detta kan vara aktuellt om man som anställd tvingas lägga mycket tid på att redovisa sitt arbete i olika kontrollsystem, säger han.
Så kan du förhålla dig till detaljstyrning av jobbet
Prata med chefen. Försök ta reda på arbetsgivarens bakomliggande syfte med detaljkontrollen, föreslå andra lösningar. Redogör för de konsekvenser som detaljstyrningen får för arbetet – till exempel att mycket tid läggs på redovisning.
Titta på de kolleger som mår bäst. Se om du kan inspireras och förändra ditt arbetssätt.
Stötta varandra och prata om frågorna inom facket. Det är viktigt att varken den som presterar mindre – eller mer – behandlas illa av kollegerna. Hjälp i stället varandra, håll ihop!
Ignorera kontrollen. En lagom respektlös inställning mot själva mätandet och kontrollerandet kan vara hälsosam – så länge man gör ett bra jobb.
Kom ihåg att alla mätningar inte är negativa. Viss kontroll förekommer på alla arbetsplatser och att bli kontrollerad är inte alltid dåligt – det är också ett sätt att se prestationer, och ett sätt att optimera verksamheten.
Medelvärde är inte minimivärde. Missta inte medelvärde för minimivärde. Säg ifrån om chefen misstar sig. Per definition är det inte konstigt att ligga under medel.
Om detaljstyrning och överdriven kontroll har nått absurda nivåer och gör dig stressad – ta situationen på allvar. Agera, ta upp frågan med kolleger och facket, säg ifrån, så att ingen blir allvarligt sjuk eller tvingas söka sig bort.
