Misstänkt mår dåligt
Att bli anmäld och misstänkliggjord i sin yrkesutövning kan drabba vem som helst. Oavsett om du gjort något fel eller ej, kan en anmälan innebära en livskris.
Nästan alla ST-medlemmar vid myndigheter kan åka på en anmälan om tjänstefel, säger Torsten Nilsson, förbundsjurist på ST.
Det kan räcka med att som handläggare inte ha lämnat svar inom utsatt tid. Eller att ha varit inne och tittat i sekretessbelagda register av ren nyfikenhet. Det kan också handla om att man inom kriminalvården låtit en intagen få sitta för länge i häkte, eller inom kronofogdemyndigheten gjort fel i samband med en utmätning.
Den som är anställd på en statlig myndighet är dessutom alltid i skottgluggen för JO-anmälningar.
–Oftast handlar de om att man inte lämnat ut handlingar som man ska. Eller att chefer brutit mot efterforskningsskyddet, säger Torsten Nilsson.
Om det sker en olycka på arbetsplatsen kan den som har arbetsmiljöansvar bli misstänkt för arbetsmiljöbrott.
–Då tänker många kanske på bygg- och anläggningsarbetsplatser. Men det kan även förekomma på kontor, om man till exempel inte gett ordentlig introduktion till ett nytt system, eller ordnat med tillräcklig bemanning.
Vissa anmälningar kan vara mindre dramatiska, andra kan få konsekvenser för din anställning. Det kan vara fråga om brott på jobbet – till exempel ekonomiska oegentligheter, misshandel eller trafikbrott. Men det kan även gälla brott som begåtts på fritiden.
–En trafikinspektör som kört rattfull eller en anställd på Skatteverket som själv gjort sig skyldig till skattebrott… det kan man förlora sitt jobb på. Ju högre tjänst du har, desto mindre tolererar man generellt, säger Torsten Nilsson.
I många fall innebär en anmälan en verklig livskris.
–Du hamnar plötsligt i en situation där dina tidigare erfarenheter eller psykologiska resurser inte räcker till, berättar Lennart Björklund.
Han är psykoterapeut och en flitigt anlitad föredragshållare i ämnet »att bli anmäld«, och har även arbetat med personer som drabbats. Här är några av hans råd till den som blivit anmäld:
Vanliga chockreaktioner
De flesta kriser följer ett visst mönster, från de första minuterna och flera år framåt.
Den första tiden, under chockfasen, kommer du förmodligen att uppleva flera av de vanligaste chockreaktionerna, alltifrån att fortsätta som om inget har hänt eller att bli sittande passiv, till att maniskt ta dig an de mest irrelevanta uppgifter eller bli fruktansvärt aggressiv. Detta är i själva verket överlevnadsstrategier: Ingen människa släpper fram mer reaktioner än vi själva kan hantera.
Ta hjälp med rapporten
Mitt i allt detta förväntas du ofta skriva någon slags rapport. Undvik att skriva den själv när du är mitt inne i en chockreaktion. Gör egna minnesanteckningar, formulera dig så uppriktigt du kan om det som hänt, ta gärna hjälp av en betrodd kollega. Men gör inga slutgiltiga formuleringar innan du pratat med en jurist – antingen fackets eller arbetsgivarens, beroende på anmälningens art.
Undvik inte kollegerna
Ett stort orosmoment är förstås vad kollegerna ska tro. För din egen heders skull, gå inte hem och göm dig. Ju längre det dröjer innan du träffar dina arbetskamrater och övriga inblandade igen, desto mer spänningar byggs det upp.
Det är viktigt att man möter och informerar alla på arbetsplatsen.
Har du stöd från din närmaste chef, är det bästa om denne samlar alla och ger information tillsammans med dig. Ta chansen att beskriva din upplevelse och hur du ser på det som har hänt.
Vitsen med att vara sömnlös
Den första natten efter anmälan kan de allra flesta inte sova. Men det finns en poäng också med detta, för när morgonen gryr har man hunnit bearbeta mycket.
Undvik alkohol och psykofarmaka i det här skedet. Lägger du locket på direkt blir det svårt att sluta med tabletterna och alkoholen. För så fort du slutar kommer reaktionerna ändå, och ju längre du skjuter dem framför dig, desto svårare blir det att möta dem. Det du egentligen behöver är någon att prata med.
Informera dina nära
Räkna med att din familj också kommer att drabbas av krisen – samtidigt som de kommer att vara ditt viktigaste stöd. Informera därför dina närmaste så fort som möjligt.
Det första vi hör om något, lägger vi som en klangbotten och använder för att förhålla oss till allt annat vi senare hör om saken, exempelvis genom media. Se därför till att själv berätta för familj, släkt och vänner, kontinuerligt, i alla skeden.
Bearbetning
Även efter att allt det praktiska är avklarat återstår att bearbeta det som hänt och bygga upp din världsbild och trygghet igen. Det kan ta flera år.
Först kommer ofta en period av bedövning. Den kan vara i upp till två veckor. Men under tiden som följer kommer du förmodligen av och till att känna av koncentrationssvårigheter eller skuld- och skamkänslor, behöva älta det som hänt, känna vrede, bitterhet, drabbas av nedstämdhet. Och du kan upptäcka att du börjar leta efter en mening med livet.
Räkna med att du kommer att gå igenom allt eller delar av det här. Det hör till. Oftast klingar det av stegvis. Två steg fram och ett tillbaka…
DET HÄR GÄLLER:
DET HÄR GÄLLER:
TJÄNSTEFEL
* Alla som ägnar sig åt eller biträder myndighetsutövning kan bli anmälda för tjänstefel: Att uppsåtligen eller oavsiktligt ha åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Din arbetsgivare är skyldig att polisanmäla. Åtal och fällande dom leder normalt till böter.
* En ST-medlem som blir misstänkt kan få hjälp av förbundet, förutsatt att det påstådda tjänstefelet exempelvis inte var uppsåtligt.
* Du eller din myndighet kan bli JO-anmäld av vem som helst, som anser sig ha blivit felaktigt behandlad vid handläggning av ett ärende. JO utreder saken och fattar beslut om eventuell åtgärd. Den vanligaste är en prickning. I grövre fall har JO möjlighet att väcka åtal.
* En ST-medlem som blir anmäld kan få stöd av förbundet.
ARBETSMILJÖBROTT
* Om det sker en allvarligare arbetsplatsolycka görs en polisutredning för att se var ansvaret ligger. Har du arbetsmiljöansvar och blir misstänkt för brott, kan du åtalas. En fällande dom leder normalt till böter och/eller villkorlig dom.
* En ST-medlem som blir misstänkt kan få hjälp av förbundet redan under utredningen.
ARBETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER
* Om du till följd av ett brott mot lagar eller andra regler blivit erinrad, varnad, omplacerad, uppsagd eller avskedad, kan du få hjälp från ST för att se om du blivit korrekt behandlad av din arbetsgivare. Om inte kan du få hjälp med lokala och centrala förhandlingar. Sista steget är att driva saken till Arbetsdomstolen.
