Lär dig hitta rätt i las-djungeln

PÅ JOBBET: LAS2010-02-09

Det är lagen om anställningsskydd, las, som borgar för att du inte kan förlora jobbet hur som helst. Men för en statsanställd finns flera undantag som förändrar, och ibland försämrar, skyddet.

Lagen om anställningsskydd, som brukar kallas las, är en omdiskuterad samling regler. Vissa hävdar att las gör arbetsgivare rädda för att anställa, eftersom lagen påstås göra det svårare att sedan bli av med folk. Andra menar att det inte är las utan andra faktorer som påverkar sysselsättningen.

För dig som anställd är det las som förhindrar att du helt godtyckligt riskerar att bli av med jobbet. Inom staten finns dock flera undantag från las. I vissa fall medför de faktiskt ett något sämre anställningsskydd, vilket kan vara bra att känna till. ST Press guidar dig genom regeldjungeln – men tänk på att bestämmelserna i lagar och kollektivavtal är många och snåriga. Om du behöver konkreta råd om just din situation bör du vända dig till ditt fackliga ombud.

Vad handlar las om?

Lagen om anställningsskydd reglerar bland annat anställningsavtal, tidsbegränsade anställningar, övergång av verksamhet, uppsägning, avsked, turordningsregler och företrädesrätt om man råkat bli av med jobbet vid arbetsbrist.

Vem gäller reglerna för?

Om fack och arbetsgivare inte avtalat om annat så gäller las i sin helhet. Så är det på statliga bolag och på många andra arbetsplatser. Vissa av de regler som får ändras genom kollektivavtal skyddas av EU-direktiv så att de bara får förbättras, inte försämras. Det gäller exempelvis reglerna om verksamhetsövergång när ett bolag byter ägare.

Las gäller delvis även för dig som jobbar på en statlig myndighet eller ett affärsverk. Men när lagen stiftades på sjuttiotalet fanns det redan särskilda regler för statsanställda. Viktiga skillnader kvarstår, framför allt när det gäller turordning och förtur till nya jobb om man blivit uppsagd.

Vem får gå först?

Då en arbetsgivare inte längre kan erbjuda arbete till alla anställda, till exempel på grund av nedskärningar, kallas det arbetsbrist. Då turordnas personalen utifrån sin totala anställningstid. Regeln, som finns i las, kallas ibland lite slarvigt för principen om ”sist in, först ut”. Har två personer samma anställningstid har den äldre företräde. Las tillåter dock en annan turordning om fack och arbetsgivare är överens om det. Dessutom: även om man har lång anställningstid får man bara behålla sin anställning om man har tillräckliga kvalifikationer för de jobb som finns kvar. Mindre arbetsgivare med högst tio anställda får undanta två personer från turordningen.

För dig som jobbar på en statlig myndighet eller ett affärsverk finns på detta område det kanske viktigaste undantaget från las – det statliga turordningsavtalet TurA-S. Enligt TurA-S ska turordningskretsarna inte bygga på driftsenheter och avtalsområden, som las säger, utan på »i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter«. I praktiken innebär det större möjligheter för arbetsgivaren att välja vem som blir övertalig genom en mer detaljerad kretsindelning. ST lyckades nyligen uppnå ett skadestånd på drygt två miljoner kronor till 21 felaktigt uppsagda ST-medlemmar i en stortvist med Försäkringskassan om hur turordningsavtalet skulle tolkas. Men ofta är det mycket svårt för facket att slå hål på arbetsgivarens motivering.

Fördel för dig med många år i staten

Det statliga turordningsavtalet innebär en fördel jämfört med las. Den som har jobbat för olika statliga arbetsgivare får räkna ihop sin totala anställningstid, inte bara tiden hos den nuvarande.

Kan jag få jobbet tillbaka?

Enligt las har man förtur till återanställning om man hunnit jobba minst tolv månader de senaste tre åren, om det skulle dyka upp ett nytt jobb inom nio månader efter det att man sades upp. Detta förutsätter förstås att man har tillräckliga kvalifikationer för det nya jobbet.

Men här finns ett annat, mycket viktigt undantag för den som jobbar på en myndighet eller ett affärsverk. Sedan gammalt finns ett krav på att tjänster i staten ska tillsättas efter ”förtjänst och skicklighet”. Det står till och med i grundlagen. I praktiken innebär det att företrädesrätten urholkas, eftersom ett nytt jobb formellt blir en nyanställning. Det kan betyda att en annan sökande kan anses mer meriterad för det jobb som du tidigare hade.

Vad gäller om arbetsgivaren anställer någon annan?

Om du nyss förlorat ditt jobb och arbetsgivaren anställer någon annan då din företrädesrätt ännu gäller så innebär det ett brott mot las. Detta kan prövas i Arbetsdomstolen. En sådan process tar ofta minst ett år, och kan i bästa fall bara leda till skadestånd. Jobbet får du tyvärr inte tillbaka.

Om du är i samma situation på en statlig myndighet får du inte ta frågan vidare till Arbetsdomstolen. Däremot kan alla statliga tillsättningsbeslut överklagas. Om det skulle visa sig att du trots allt är bäst meriterad för jobbet måste myndigheten ta tillbaka sitt beslut. Du har alltså möjlighet att få ditt gamla jobb tillbaka.

Så här överklagar du

Om du vill överklaga ett anställningsbeslut på en statlig myndighet ska du göra det skriftligt, senast tre veckor efter beslutet. Saken prövas sedan av Statens överklagandenämnd, eller Överklagandenämnden för högskolan om det gäller universitetsvärlden. Det brukar ta några månader. Om nämnden upphäver arbetsgivarens beslut petas den som anställts, och du får jobbet i stället. Men kom ihåg att det är ganska ovanligt att få rätt.

Tidsbegränsade anställningar

Las tillåter fyra sorters tidsbegränsade anställningar: allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och när en person har fyllt 67 år. Vidare får man ha en provanställning i högst sex månader. Fack och arbetsgivare kan ändra reglerna i kollektivavtal.

Myndigheter har fler typer av tidsbegränsade anställningar, till exempel som extraresurs under ”enstaka, kortvariga perioder”, under en tidsbestämd aspirantutbildning, samt om verksamheten ska omorganiseras eller läggas ned inom två år. Universitet och högskolor har ytterligare möjligheter till tidsbegränsade anställningar.

Rätten till fast jobb styrs av las. Har man exempelvis vikarierat i mer än två år under en femårsperiod ska anställningen övergå till en fast tjänst. Men en arbetsgivare kan välja att avsluta vikariatet strax före tvåårsdagen, och i stället erbjuda en annan typ av tillfällig anställning.                

ÄMNEN:

Arbetsrätt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA