För gamla för att få ett jobb
Jag tror att åldersdiskriminering förekommer på våra arbetsplatser. Mot bättre vetande och alldeles säkert omedvetet. Särskilt drabbar detta äldre kvinnor. Jag skulle önska att fler chefer som rekryterar personal började fundera över vad som egentligen styr deras val. Vad får man om man väljer en kvinna i medelåldern?
Det är vanligt att medlemmar ställer frågor som handlar om deras biologiska ålder. De undrar helt enkelt om de är för gamla för att kunna få ett nytt jobb. Den här åldersoron är inte bara något som personer som närmar sig sextio bär på. Redan före fyrtioårsåldern börjar många kvinnor ängslas för sin ålder.
De har vanligtvis en gedigen akademisk utbildning eller viktiga erfarenheter för att kunna utföra ett kvalificerat arbete. Likväl jagas de av åldershetsen. Jag kan inte utifrån mina erfarenheter ge dem några lugnande besked. Jag brukar i stället fråga dem vad för slags jobb de är ute efter, och vilket slags innehåll de vill ha i arbetet.
Jag tror nämligen att en kvinna kommer att möta mer eller mindre starka föreställningar om att åldern har betydelse för hur bra hon gör ett jobb, beroende på vilket sammanhang hon söker sig till.
Jag är förbryllad över att inte fler arbetsgivare tycks ha upptäckt kvinnors engagemang och lust att jobba. Det blir extra tydligt för de kvinnor som fått barn och på grund av föräldra- och familjeansvar tvingats stå tillbaka.
När turen kommer till dem finns det hur mycket kraft som helst att ösa ur. De har både längtan att göra ett bra jobb och tid att utföra det. De har ofta stora möjligheter att bestämma över sitt liv och sina prioriteringar. Men inte nog med det.
De har också vanligtvis massor av erfarenheter av att leda och fördela arbete. Föräldraskapet ger många gånger liknande erfarenheter som ett arbetsrelaterat ledarskap erbjuder.
Så nästa gång det är dags att rekrytera ny personal: stirra dig inte blind på födelseåret.