Bättre beredskap för sjukdom i själen
Psykisk sjukdom kan vara oroande, skrämmande och förvirrande för omgivningen. Om någon på jobbet drabbas ställs nya krav på chef och kollegor. Kunskap och rätt bemötande kan mildra och förkorta en sjukdom.
En av tjugo svenskar kommer under sitt liv, och troligen rätt ung, att insjukna i bipolär sjukdom, det som tidigare kallades manodepression. Det är bara en av många psykiska sjukdomar, som sammantagna drabbar 20–30 procent av befolkningen någon gång i livet. Trots omfattningen saknar de flesta arbetsplatser beredskap när en anställd blir psykiskt sjuk.
Rädsla och obehag inför att tala om psykisk sjukdom kan vara en orsak. En annan kan vara att depressioner eller andra former av själslig ohälsa feltolkas. Den sjuke uppfattas kanske bara som aggressiv, slarvig eller oengagerad.
– Det vore bra om det fanns en allmänbildning bland chefer, fack och andra. Det är mer regel än undantag att psykiska sjukdomar förblir oupptäckta i åratal eller decennier, säger psykiatern Mats Adler vid affektiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Hans patienter har svårbehandlade depressioner eller bipolär sjukdom. De blir mer svårbehandlade ju längre tiden går, framhåller han.
Bra om någon ser och agerar, alltså. Men hur ska man prata om det? Och hur kan chef och arbetskamrater stötta och underlätta ett tillfrisknande?
Att samtala
– Tala om så konkret som möjligt vad du sett och hört som du reagerat på, föreslår Kerstin Östlund, konsult i företaget Work for you och knuten till RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa.
Man kanske också måste tala om att det inte går så bra på jobbet, tillägger hon.
Som kollega eller chef får man försöka övervinna sin eventuella rädsla när någon pratar underligt eller beter sig konstigt.
– Man tror att folk inte kan svara då, men det kan de, säger Kerstin Östlund. Man har en frisk del också. Tänk på hur du själv skulle vilja bli bemött i en sådan situation.
Man kan föreslå en kontakt med vården, och kanske själv hjälpa till med den. Något man däremot bör undvika är att ställa krav på att den andre ska »rycka upp sig«, eller komma med alltför många välmenande pekpinnar. Det blir bara ytterligare en belastning.
Arbetets värde
En människa som krackelerar psykiskt, exempelvis i en depression, släpper ofta fritidsaktiviteter och kontakter med vänner. Det kan också bli kris i familjen. Då är det särskilt viktigt att ha kvar identiteten i arbetet, framhåller Cela Zetterstedt, beteendevetare och konsult på företagshälsovårdsföretaget Previa.
– Värna arbetets värde! Om man är »liten« som behövande patient eller krisande familjemedlem, mår man bra om man får vara »stor« på jobbet.
På arbetsplatsen bör man därför fokusera mer på arbetsuppgifterna än sjukdomen, anser hon, och akta sig för vara alltför överbeskyddande. Men man måste avgränsa arbetskraven på ett tydligt sätt.
– Man bör sätta en norm för en normalprestation, och utifrån den bestämma om man ska dra ned på något, säger Cela Zetterstedt. Man kan göra klart att ärenden kommer att bli liggande på hög, men att det är OK.
När man är sjuk
Även om en lagom dos arbete i sig kan vara läkande, kanske den sjuke måste vistas en period på sjukhus eller hemma. Då är det viktigt att hålla kontakten, betonar Cela Zetterstedt. Budskapet ska vara: »Vi saknar dig, men vi klarar oss«.
Skicka gärna vanliga hälsningar, blommor och kort, berätta om de förändringar som sker och bjud in till trivselaktiviteter.
Arbetsgruppen bör bestämma vem som ansvarar för vilken kontakt, det behöver inte vara chefen.
– Det får gärna vara en envägskommunikation från arbetsplatsen, säger Cela Zetterstedt. Och man får lov att acceptera nej till inbjudningar, men ändå fortsätta att bjuda in.
Vad alla bör veta
Omgivningens rädsla och fördomar om psykisk sjukdom – och ens egna – gör att det kan kännas svårt att berätta om sin sjukdom. Det finns de som inte ens vill tala om att de har en utmattningsdepression, berättar Kerstin Östlund.
Det är inte så lyckligt, tycker psykiatern Mats Adler. Chefer och arbetskamrater kan behöva en förklaring till den sjukes beteende. Och de flesta berättar åtminstone något, men reserverar kanske mer plågsamma fakta för chefen och någon man har förtroende för.
– Oftast går det bra, folk reagerar inte särskilt negativt, säger han.
Vid fall av psykisk ohälsa är det viktigt att ta reda på det som har med jobbet att göra, anser Cela Zetterstedt.
– Det hjälper inte om chefen sitter och funderar på hur den anställde har det hemma.
Enligt Kerstin Östlund behöver arbetskamraterna få sätta ord på en situation som de kanske upplever som skrämmande.
Det kan till exempel vara en god idé att bjuda in den behandlande läkaren eller någon annan som kan beskriva hur sjukdomen fungerar och svara på frågor.
Tillbaka till jobbet
Både den enskilde och arbetskamraterna behöver tala om hur återgången till jobb ska se ut efter en sjukskrivning.
– Man behöver en rehabiliteringsutredning, en plan för framtiden. Och man behöver bestämma vem man ska ringa om medarbetaren blir dålig igen, säger Kerstin Östlund.
Mats Adler poängterar att den som varit psykiskt sjuk ofta har dåligt självförtroende och behöver positiv feedback vid återkomsten.
– Det är viktigt att inte misslyckas. Arbetsuppgifterna bör bestämmas så att det är ganska uppenbart att man klarar dem.
Samtidigt ska man inte ta ifrån personen för mycket, säger Cela Zetterstedt. Man kan till exempel säga: »Du ska inte ha den samordnande rollen nu, men du är perfekt för den och får tillbaka den.«
Enligt hennes erfarenhet tror många chefer att det krävs större förändringar på arbetsplatsen än vad det faktiskt gör.
– Ofta gäller det frågor om arbetsledning. En enkel, bra åtgärd är att sätta upp tider för samtal med den anställde två gånger i månaden.
Vanliga psykiska sjukdomar
* Depression och utmattningsdepression (utmattningssyndrom). En uppskattning är att minst 10–20 procent får en depression någon gång i livet. Kännetecknas bland annat av brist på energi och livslust, nedstämdhet, självmordstankar, sömn- och aptitproblem, fysisk värk och skuldkänslor. Vid utmattningsdepression/-syndrom förekommer extrem trötthet, tankemässiga besvär och emotionell instabilitet.
* Bipolär sjukdom (manodepression). Drabbar cirka fem procent av befolkningen, en procent i sin allvarligaste form. Stämningsläget växlar mellan normalt, mani och depression. Mani är ett uppvarvat tillstånd med bland annat överaktivitet, minskat sömnbehov, försämrat omdöme och överdrivet stark självkänsla.
* Psykoser och näraliggande tillstånd. Drabbar cirka två procent av befolkningen, mest typiskt vid schizofreni. Förvrider verklighetsuppfattningen, med vanföreställningar och upplevelser av röster.
* Ångest. Däri ingår panikångest (stark panik, andnöd och yrsel), fobier och generell ångest.
* Ätstörningar. Anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätande).
* Alkohol- och drogmissbruk. Kan ge upphov till ångest, depression, svängningar i stämningsläge, hallucinationer med mera.
De flesta som får en psykisk sjukdom återhämtar sig så att de kan leva ett normalt liv. Till och med från den svåra diagnosen schizofreni återhämtar sig mellan hälften och två tredjedelar.
Här finns hjälp och kunskap
* Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, har tel 08-772 33 60 och hemsidorna www.rsmh.se och www.aterhamtning.se.
* Paraplyprojektet, ett ST-stött och EU-finansierat projekt mot diskriminering, har gett ut boken Tokig på jobbet. Den kan beställas gratis från Liber förlag: agneta.rappliber.se. Beställningsnumret är 100086.
* Nationella hjälplinjen är en telefonjour för kris- och stödsamtal om bland annat psykisk ohälsa och självmordstankar. Telefonnummer 020-220060, måndag-torsdag 17–22 och fredag-söndag 17–24.
* Flera patient- och stödföreningar har hemsidor med information:
- Föreningen Balans (www.foreningenbalans.nu) tar upp frågor om depression och bipolär sjukdom (manodepression)
- Schizofreniförbundet (www.schizofreniforbundet.org.se) har fakta om schizofreni och liknande psykosskjukdomar.
- Svenska OCD-förbundet Ananke har en hemsida om tvångssyndrom (www.ananke.org/ananke.htm)
- Svenska ångestsyndromsällskapet (www.angest.se/riks) sprider kunskap om bland annat panikångest och social fobi.