Vill göra upphandling mindre stelbent
Varje år upphandlar det offentliga Sverige för 600 miljarder skattekronor. Men om kvaliteten på upphandlingarna höjs kan tiotals miljarder sparas, enligt upphandlingsutredningen som presenteras i dag. »Det är också rimligt att kräva kollektivavtalsliknande villkor«, anser utredaren Anders Wijkman.
Den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster är en växande sektor, men hämmad av otydliga regler.
– Det största problemet är att juridiken tagit över och skapat nervositet, framför allt hos upphandlarna, men även hos leverantörerna, säger den särskilde utredaren Anders Wijkman. Vi har ett stelbent regelverk som när det tillämpas leder till att den goda affären kommer i skymundan.
Han är inte imponerad av myndigheternas sätt att sköta upphandlingar:
– Alltför många ledningar har inte brytt sig om det, utan sett upphandling som en stödfunktion. Men det är oerhört viktigt att välfärdstjänster handlas upp enligt en väl uttänkt strategi.
Ett tredje problem är bristande kvalitetskrav och dålig eller obefintlig uppföljning:
– Då vet man ju inte om man får det man beställt, säger Anders Wijkman.
Och man kan varken rätta till felen eller lära för framtiden, konstaterar han.
Anders Wijkman talar om möjliga besparingar på tiotals miljarder kronor om året, pengar som kan växlas mot högre kvalitet.
Utredningen, som presenteras i dag, 5 mars, har arbetat i två år, samtidigt som brister i omsorgen och vinster i riskkapitalbolagen debatterats hett.
– En anledning till bristerna i omsorgen är att man inte ställt bra kvalitetskrav. Det gäller både egen regi och upphandlade verksamheter. Om man blandar in företag som har höga vinstmål i verksamhet där det är svårt att definiera kvalitet är det extra viktigt att ställa tydliga krav. Det finns risker med att släppa in riskkapital, men vi lyfter också fram S:t Görans sjukhus i Stockholm som ett bra exempel.
Utredningen passar på frågan om myndigheter kan kräva kollektivavtalsliknande villkor. Anders Wijkman förklarar:
– Det har jag inget emot, men vi måste avvakta förhandlingarna om EU-direktiven som väntas bli klara om en månad. Jag hoppas att klarhet skapas. Men när det gäller arbetsmiljön och andra sociala hänsyn hos leverantörer kan man ställa hårda krav.
TCOs jurist Ingemar Hamskär har deltagit i utredningens referensgrupp och är positiv till förslagen:
– Staten ska kräva kollektivavtalsliknande villkor, sedan är det facken som kräver kollektivavtal. Jag ser utredningen som ett steg framåt som ger myndigheter större möjligheter att ställa etiska krav, särskilt på arbetsrättsområdet.
Ur utredningens förslag:
- Finansdepartementet får övergripande ansvar för upphandling.
- En myndighet bildas för upphandlingsstöd.
- Myndigheter kan vid upphandling ta miljö- och sociala hänsyn som går längre än EU-lagar.
- Anslagen till forskning om offentlig upphandling ökas med 10–15 miljoner och tre professurer i offentlig upphandling inrättas.
- Myndigheter kan upphandla välfärdstjänster i ramavtal där enskilda brukare kan avropa tjänsten.
- Gränserna för direktupphandling i lagen om offentlig upphandling, lou, höjs.
- Överprövning koncentreras till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt.
- Temporär direktupphandling tillåts under överprövningstiden.
- Livscykelkostnader bör användas för att sänka kostnader och miljöpåverkan.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
