Vart femte brott ett hatbrott
Var femte person som utsatts för ett brott uppger att det var fråga om ett hatbrott, visar Brottsförebyggande rådets årliga nationella trygghetsundersökning.
En femtedel av alla som utsatts för brott enligt nationella trygghetsundersökningen, NTU, uppger att det fanns ett hatbrottsmotiv, skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i ett pressmeddelande. Det är också vanligt att det finns fler än ett hatbrottsmotiv bakom brottet.
Brå har gjort en fördjupningsstudie på NTU 2019 kring förekomsten av hatbrott. I studien redovisar Brå hur vanligt det är att personer som utsatts för brott uppger att brottet varit ett hatbrott. Brå har också granskat skolundersökningen om brott, SUB, och politikernas trygghetsundersökning, PTU.
”I alla grupper är det vanligast att ha blivit utsatt för hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund, följt av religionstillhörighet”, konstaterar Brås utredare Anna Gavell Frenzel i pressmeddelandet.
Av de personer som i NTU uppgett att de blivit utsatta för brott angav var femte person, 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna, att det fanns ett hatbrottsmotiv. Bland elever i årskurs nio uppgav var tionde att de utsatts för hatbrott och bland politiker är siffran åtta procent.
Gemensamt för de tre undersökningarna är att de utsatta ofta uppger att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för.
”När man talar om att det förekommit flera hatbrottsmotiv vid samma händelse är det viktigt att komma ihåg att hatbrott handlar om gärningspersonens motiv och föreställningar om vad den utsatta till exempel har för religion eller sexualitet. Om de föreställningarna stämmer eller inte spelar egentligen ingen roll, ett homofobiskt hatbrott är ett homofobiskt hatbrott även om den utsatte inte är homosexuell”, understryker Anna Gavell Frenzel.
Fakta - Hatbrott
Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. Hatbrott kan riktas mot enskilda, men även mot föreningar, institutioner och dess representanter.
Källa: Brå
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.