Två ska bort? Riksrevisionsutredningen föreslår att det bara ska finnas en riksrevisor, snarare än dagens tre. På bilden de tre riksrevisorerna Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson.
Bild: Frida Ström
Två ska bort? Riksrevisionsutredningen föreslår att det bara ska finnas en riksrevisor, snarare än dagens tre. På bilden de tre riksrevisorerna Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson.

Utredning förordar en enda riksrevisor

RIKSREVISIONEN2018-02-16

Mer kommunikation mellan riksdagen och Riksrevisionen ska hindra nya incidenter som de som inträffade inom Riksrevisionen 2015, föreslår en utredning som nu är klar. Utredningen vill också stryka ordet ”samhällsnytta” ur Riksrevisionens uppdrag och förordar att myndigheten leds av en riksrevisor i stället för tre.

Av:  Karin Thorsell

Det är den parlamentariska riksrevisionsutredningen som nu lämnat sitt slutbetänkande till riksdagsstyrelsen. Ett av förslagen är fler och bättre kanaler för kommunikation mellan riksdagen och Riksrevisionen.

Det parlamentariska rådet för Riksrevisionen ska i större utsträckning intressera sig inte bara för granskningsverksamheten, utan också för interna frågor

– Det handlar om att fråga efter information, intressera sig för vad internrevisorer sagt och hur personalen har det. Det här är en konsekvens av problemen med Riksrevisionen 2015 då det inte fanns några kanaler, berättar Cristina Eriksson Stephanson, kanslichef för utredningen.

Utredningen vill även se en ökad diskussion inom riksdagen om vad Riksrevisionen iakttagit, med seminarier och debatter i kammaren, på samma sätt som riksdagen har för Justitieombudsmannen.

Utredningen vill också se att ett ord stryks i uppdraget för revisionen, nämligen ordet samhällsnytta. Man menar att Riksrevisionens roll är att utvärdera hur arbete genomförs, inte att utvärdera politiken och vad som är samhällsnytta. Det är i stället politiska instansers uppgift att avgöra vad som är samhällsnytta. 

Dessutom föreslår utredningen att dagens system med tre riksrevisorer ändras. Man anser att systemet har fler nackdelar än fördelar. Den ledningsstruktur man bedömer skulle vara bäst är att ha en riksrevisor och två biträdande riksrevisorer. Det skulle tydliggöra att det finns en myndighetschef, samtidigt som även de biträdande riksrevisorernas självständighet i granskningsverksamheten bevaras.

Utredningen har inte haft i uppdrag att föreslå lagändringar om antalet riksrevisorer, men föreslår att en ny utredning om detta initieras i god tid innan de nuvarande riksrevisorernas förordnanden går ut, eller tidigare om någon av riksrevisorerna lämnar sitt uppdrag i förtid.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA