Utredare kräver höjd pensionsålder
Unga kommer ut i arbetslivet för sent och äldre får pension för tidigt. Om vi inte gör något åt det hotas den ekonomiska tillväxten. Det är slutsatser som dras av Långtidsutredningen.
Långtidsutredningen 2008 presenteras i dag. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver utredarna att den ekonomiska tillväxten fram till år 2030 kommer att bli relativt god, om än inte lika snabb som under de senaste tio åren. Samtidigt pekar man ut ett antal problem som kan dämpa den långsiktiga tillväxten.
Ett av de viktigaste problemen är att antalet arbetade timmar, beroende på befolkningsutvecklingen, kommer att öka för lite på lång sikt. Ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden för sent, dels därför att många inte klarar sina gymnasiestudier, dels beroende på för många år på högskolan. Och pensionsåldern behöver höjas, eftersom medellivslängden ökat.
I en internationell jämförelse påbörjar svenska studenter sina högskolestudier senare än andra. Dessutom pluggar de långsammare. En magisterexamen som förutsätter fyra års heltidsstudier tar i genomsnitt sex år, skriver utredarna. Ett sätt att öka effektiviteten på högskolan vore enligt debattartikeln att införa avgifter för studierna.
Utredarna anser också att de åldersgränser som finns i pensionssystemet ska följa medellivslängden. Både den lägsta pensionsåldern, som i dag är 61 år, och den högsta åldern som man har rätt att kvarstå i anställning, som i dag är 67 år, borde kontinuerligt höjas. En sådan reform skulle också påverka arbetsgivarnas syn på äldre arbetskraft, tror utredarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.