Universitetsanställda hotar med strejk
Tålamodet är slut hos kanslister, bibliotekarier, informatörer och andra yrkesgrupper på universiteten i Finland. Nu hotar de med strejk om inte arbetsgivaren höjer deras löner. ”Vi måste ha tillräckligt med pengar för att kunna leva”, säger Mikko Hakalin, bibliotekarie vid Helsingfors universitet.
Lönen har legat still i ett par år för Mikko Hakalin. Efter 29 år som bibliotekarie och informatör på Helsingfors universitet tycker han att arbetsgivaren borde visa större uppskattning.
– Vi måste få tillräckligt med pengar för att kunna leva, säger han.
Mikko Hakalin och de övriga medlemmarna i STs finländska motsvarighet, fackförbundet Pardia, har sedan början av februari inte något avtal. Löneförhandlingarna har brutit samman och nu hotar förbundet och ytterligare två fack för statsanställda med en endagsstrejk vid Helsingfors universitet 28 februari. Om parterna inte hittar någon lösning kan den följas av ännu en strejk vid fem andra universitet en vecka senare.
– Förra året fick våra medlemmar ingen löneökning alls. Den senaste höjningen var 2016 och den var väldigt låg, säger Satu Henttonen, ordförande i universitetens och forskningssektorns personalförbund YHL, som är Pardias medlemsförbund för universitetsanställda.
Hela veckan har hon tillsammans med sina kollegor i FOSU och JHL, två andra fackförbund som organiserar anställda i universitetssektorn, försökt nå en lösning via den statliga medlaren, riksförlikningsmannen. Arbetsgivaren svarar med att det inte finns pengar och hänvisar till flera år av svag utveckling av de offentliga finanserna i Finland.
Lönenivån är det centrala i konflikten och de tre förbunden protesterar mot att de erbjuds en höjning på endast knappt en procent, medan andra statställda får tre procent.
– Vi accepterar inte att vi inte får samma löneökning som de övriga, säger Satu Henttonen.
Lönesystemet är en annan tvistefråga. Arbetsgivaren vill göra förändringar i systemet, som både utgår från vilka arbetsuppgifter de anställda har, och hur de utför jobbet.
– Vi vill också utveckla systemet, för det fungerar inte heller som vi anser att det borde göra. Men vi kan inte acceptera att arbetsgivaren lägger fram förslag med så här kort varsel, säger Satu Henttonen.
Mikko Hakalin tjänar cirka 3 000 euro i månaden, vilket motsvarar knappt 30 000 kronor, och får ut omkring 2 000 euro efter skatt. Han närmar sig 60 år och har sett flera yngre kolleger få en bättre löneutveckling.
Han har både en akademisk examen med betyg i flera språk och en utbildning i informatik.
Kunskaper i bland annat arabiska, turkiska och ryska gör att han fått arbetsuppgifter som ingen annan på biblioteket har kompetens för och han tycker att det borde ge bättre resultat i lönekuvertet.
Byta jobb ser han inte som något alternativ för egen del.
– Det är nog bättre för mig att stanna här. Och vem skulle katalogisera de arabiska böckerna om jag slutar, säger Mikko Hakalin.
Universiteten i Finland
När universitetssystemet i Finland reformerades 2010 upphörde universiteten att vara statliga myndigheter och fick en mer självständig ställning med ökade möjligheter till privat finansiering. Universiteten fick en ställning som arbetsgivare och det tidigare systemet med lönegrader ersattes med en friare lönesättning.
De anställda på universiteten organiseras av tre fackförbund som i sin tur består av ett antal medlemsförbund: Pardia, FOSU, och JHL.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
