Johanna Palm, på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, har undersökt fackligt anslutnas attityder till stridsåtgärder.
Bild: Leila Zoubar
Johanna Palm, på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, har undersökt fackligt anslutnas attityder till stridsåtgärder.

Unga mer positiva till fackliga stridsåtgärder

FACKET2017-10-31

Johanna Palm, som doktorerat vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet, har undersökt attityder till fackliga stridsåtgärder i sin avhandling.

Vad kom du fram till?

– Det som har allra mest effekt är klassposition, och enkelt förklarat har jag delat in det efter hur man organiserar sig. Vad jag hittar då är att arbetare oftare vill att facket ska vidta stridsåtgärder.

Vad beror det på?

– Arbetare har lägre inkomst och mindre inflytande över arbetet. Men det är faktorer som har effekt också utöver klass. Även bland tjänstemännen finns det individer som upplever att de har för dålig lön eller för lite inflytande, och som också vill att facket agerar.

De yngre är ytterligare ett snäpp mer positiva till stridsåtgärder, visar studien. Varför är det så?

– Det har mycket med deras arbetssituation att göra. Unga har generellt sett lägre löner och mer osäkra villkor.

Var du förvånad över resultatet?

– Ja, av den anledningen att mina andra resultat och forskning i övrigt visar att unga inte går med i facket i samma utsträckning. Många resonerar kring att det har att göra med att yngre generationer är mer individualiserade och inte har de kollektiva värderingarna. Men mina resultat tyder ju på att unga inte har andra attityder till facket.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA