Tyskland framhålls som gott exempel
Det finns ett tydligt samband mellan lägre ingångslöner och ökad sysselsättning, det visar exemplet Tyskland. Den slutsatsen dras i en rapport som presenteras av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, i dag.
Tyskland är ett exempel på hur lönebildningen kan bidra till en god sysselsättningsutveckling, skriver företrädare för AER i en debattartikel i Dagens Nyheter. Arbetslösheten har sedan år 2003 varit nedåtgående, trots finanskris och efterföljande världsrecession. Det är därför motiverat att tala om ett tyskt arbetsmarknadsunder, anser rådet under ledning av professor Lars Calmfors.
Debattartikeln bygger på en rapport om den tyska arbetsmarknadsutvecklingen som presenteras vid en presskonferens i dag. Den har skrivits av den tyske professorn Michael Burda vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Återhållsamhet i lönebildningen är enligt rapporten en viktig förklaring till den minskade arbetslösheten i landet. Lönekostnadernas andel av BNP har fallit avsevärt sedan början av 2000-talet och lönespridningen har ökat kraftigt. Det har gjort att reallönerna har sjunkit rejält bland låginkomsttagare.
Flera reformer har genomförts som lett till de resultat rapporten lyfter fram. Bland annat har det sociala skyddsnätet förändrats, med mindre generös a-kassa och starkare krav på aktivt arbetssökande för rätt till socialbidrag. Det har skapat ett tryck nedåt både på den enskilde individens reservationslön, det vill säga den lägsta lön en är beredd att arbeta för, och på fackens lönekrav.
”Den ökade lönespridningen har lett till en jämnare fördelad sysselsättning. Sysselsättningsökningarna har varit mycket större för lågavlönade än för andra grupper. Antalet deltidsanställda lågavlönade har vidare ökat mycket mer än antalet heltidsanställda lågavlönade. Samtidigt har lönerna för den förra gruppen fallit betydligt mer än för den senare. Det ger ytterligare stöd för att det verkligen är löneutvecklingen som varit drivande för den ökade sysselsättningen”, skriver AER i sin debattartikel.
Enligt rapporten har den stora ökningen av löneskillnaderna i Tyskland inte medfört några stora förändringar av skillnaderna i disponibel inkomst mellan hushållen. Skillnaderna i disponibla inkomster är mindre än i Sverige, där lönespridningen förändrats relativt lite. Det förklaras av att jobbskatteavdrag införts för lägre avlönade, och med ökat kvinnligt förvärvsdeltagande.
Enligt AER ger den tyska utvecklingen stöd för att lägre ingångslöner vid nyinträde på arbetsmarknaden kan bidra till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen:
”Genom att på så sätt anpassa sig till en förändrad verklighet skulle arbetsmarknadens parter kunna ge ett viktigt bidrag till att bekämpa arbetslösheten. Men det kräver i så fall en vilja till radikalt omtänkande på den fackliga sidan ungefär som när man under finanskrisen ingick särskilda krisavtal med lönesänkningar i utbyte mot kortare arbetstid.”
Arbetsmarknadsekonomiska rådet
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådet fokuserar särskilt på hur dessa tre faktorer påverkar svaga gruppers övergång till reguljär sysselsättning samt vilka effekter de har på näringslivets kompetensförsörjning och produktivitetsutveckling.
Rådet ska bestå av fyra erfarna och akademiskt verksamma nationalekonomer som utses för en tid av tre år. Rådets nuvarande ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet instiftades av Svenskt Näringsliv 1 april 2015 och gavs då en fastställd budget för tre år. Rådet arbetar helt oberoende från uppdragsgivaren.
Källa: Arbetsmarknadsekonomiska rådet
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
