Två av tre lämnar staten när de byter jobb
En majoritet byter sektor när de avslutar en statlig tjänst. På Trafikverket går endast 10 procent till en annan myndighet, visar den myndighetsvisa statistik som Publikt tagit del av. Men Matthias Roswall, enhetschef med ansvar för kompetensförsörjning, upplever ändå inte konkurrensen från den privata sektorn som ett stort problem för myndigheten.
Publikt har tagit del av uppgifter från Arbetsgivarverket om vart statligt anställda tar vägen efter att ha avslutat sin tjänst. På en övergripande nivå lämnar två tredjedelar den statliga sektorn, enligt Arbetsgivarverkets siffror. 25 procent byter till en annan myndighet och 10 procent går i pension.
Siffrorna har legat på en relativt stabil nivå under de senaste åren, konstaterar Lars Andrén, kommunikationschef på Arbetsgivarverket.
– Ser man tillbaka tio år i tiden var det något färre som lämnade staten. Samtidigt ser vi nu att andelen som lämnar staten minskade under förra året, säger han.
Är det problematiskt att två tredjedelar lämnar staten?
– Det är bra att arbetsmarknaden är rörlig och att det går att byta sektor. Det innebär också att vi kan rekrytera från andra sektorer. Skulle personalomsättningen öka kraftigt hade det kunnat vara ett problem. Men nu har även den varit stabil för staten som helhet under de senaste åren. Sedan kan det finnas enskilda verksamheter som upplever att personalomsättningen är för hög.
Trafikverket är en myndighet där många av de anställda som byter jobb lämnar den statliga sektorn. Bara en av tio lämnar för en annan myndighet, om man räknar bort de anställda som går i pension.
En faktor är lönen, en annan att en stor del av de anställningar som är aktuella för Trafikverkets medarbetare finns utanför staten. Matthias Rosvall, chef för myndighetens enhet utveckla kompetens och prestation, upplever inte konkurrensen från framför allt privat sektor som ett stort problem.
– Vi är väldigt vana att konkurrera med privata arbetsgivare med tanke på yrkesgrupperna vi har hos oss, säger han.
I kampen om kompetensen med de stora konsult- och entreprenörsbolagen står Trafikverket sig bra, anser Matthias Rosvall. Enligt Trafikverkets mätningar rekryterar myndigheten in fler från bolagen än den tappar till dem.
– Vi har ett starkt arbetsgivarvarumärke och ett uppdrag som många lockas av: att bidra till samhällsnytta, utvecklingen och att göra transportsystemet tillgängligt. Även meningsfullheten och att få finnas i beställarrollen spelar in, säger han.
Men lönen är svårare att konkurrera med?
– Ja, villkoren kan vi inte alltid matcha. Samtidigt ser vi ändå att många kommer tillbaka till oss och då är beredda att gå ned lite i lön. Där kan vi inte konkurrera fullt ut och det ska vi inte heller göra som statlig myndighet. Men vi lyckas att kompetensförsörja oss bra ändå, säger Matthias Rosvall.
En myndighet som sticker ut i på motsatt sätt är Statens servicecenter. Enligt Arbetsgivarverkets siffror går ungefär hälften av dem som byter jobb där till en annan statlig myndighet. Johanna Brunzell, enhetschef på myndighetens HR-avdelning, ser inte negativt på att myndighetens anställda söker sig till andra statliga arbetsgivare.
– Ser man bara till det närmaste är det jobbigt att behöva rekrytera och ersätta medarbetare. Men vi ser det som fördelaktigt att man kan röra sig mellan myndigheter. Då kan man sprida den kunskap och kompetens man har och bygga på den ytterligare. När någon lämnar oss kan ju också vi få påfyllning från andra statliga arbetsgivare, det går runt, säger Johanna Brunzell.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
