Tusentals kan ha fått för lite pengar
Ett fel i statens lönesystem har gjort att långtidssjuka inte fått pengar de haft rätt till. Upptäckten gjordes inom Polisen där 600 anställda nu fått kompensation. Men ytterligare tusentals statligt anställda kan vara drabbade.
Runt 150 myndigheter använder sig i dag av lönesystemet Palasso. Men att det mellan 1997 och 2010 fanns ett fel i systemet som orsakade att långtidssjukskrivna fick för lite ersättning är det inte många som har känt till. Publikt har kontaktat flera myndigheter, däribland Skatteverket, Statens institutionsstyrelse och SMHI. På samtliga är det först när frågan ställs som de får kännedom om felet.
Felet upptäcktes av en slump redan 2005 av en långtidssjukskriven polis i Örebro. Han tog hjälp av kollegan Roger Andersson, som kom fram till att det handlade om en bugg i lönesystemet. Effekten blev att vissa långtidssjuka inte fått ersättning för rörliga lönetillägg de haft rätt till enligt avtal. 2010 korrigerades det tekniska felet av företaget som konstruerat systemet.
Inom Polisen fick upptäckten till följd att Rikspolisstyrelsen i våras betalade ut åtta miljoner kronor i kompensation till drygt 600 anställda.
Christina Staffansdotter, vice ordförande för ST inom polisväsendet, är kritisk till att det tog så lång tid att rätta till felet – och att det dröjde innan det blev klart med ersättning till de drabbade.
– Det är upprörande att myndigheterna har system som inte ser till att de anställda får rätt ersättning när de är sjuka. Den som är sjukskriven en längre tid är redan drabbad och behöver alla pengar den kan få.
Men på andra myndigheter Publikt varit i kontakt med har inte någon anställd fått kompensation för uteblivna ersättningar. En anledning kan vara att myndigheterna varken har varit medvetna om att det funnits ett fel i systemet eller att anställda kan ha förlorat ersättning.
En myndighet där många har rörliga tillägg, främst i form av ob-ersättning, är Statens institutionsstyrelse, SiS. Att de som varit sjuka också kan ha gått miste om pengar på grund av ett datafel har man inte känt till.
– Först och främst måste det här rättas till, så att de som drabbats får vad de har rätt till. Arbetsgivaren har ett ansvar och en skyldighet att betala ut pengarna, säger Tobias Bjerman, vice ordförande för ST inom SiS.
Hur ledningen för SiS ska agera kan man inte svara på än, enligt Gabriella Nordgren, som är förhandlingsansvarig.
– Vi kommer att titta på hur det eventuellt berör oss. Men hur vi ska hantera det med eventuell ersättning är för tidigt att säga.
Även SMHI använder Palasso, men inte heller där kände ledningen till att det funnits ett fel i lönesystemet. Personalchefen Lena Bengtsson Malmeblad gör en snabb koll när Publikt ringer. Hon återkommer och förklarar att myndigheten inte har haft så många långtidssjukskrivna. Nu har man hittat en person som är berörd:
– Men personen är inte längre anställd och vi har beslutat att inte betala ut några pengar, eftersom det handlade om ett så litet belopp.
Företaget som har konstruerat Palasso heter CGI. Där vill man i dag inte berätta om man meddelat myndigheterna att det har funnits ett fel i systemet.
– Vad vi kommunicerar med våra kunder får stanna mellan dem och oss, säger Malin Westlund på CGIs kommunikationsavdelning.
Hos Polisen återstår en grupp som ännu inte fått någon kompensation. Det är alla de som varit långtidssjukskrivna den aktuella perioden, men hunnit sluta eller gå i pension. Avsikten är att de också ska få ersättning.
– De ska så klart ha sina pengar. Men vi är inte kallade till något möte med arbetsgivaren om detta än. Jag anser att det måste prioriteras och lösas före 2015. Sedan blir det svårare att rätta till, eftersom nuvarande polismyndigheter läggs ned och en ny startas, säger Christina Staffansdotter.
Felet fanns i 13 år
- Felet fanns i Palasso från 1997 fram till 2010, då det åtgärdades.
- Anställda som varit långtidssjukskrivna kan ha förlorat rörliga tillägg som enligt avtal ska räknas upp från året före sjukskrivningen. Felet gjorde att beloppen inte följde med över årsskiften, vilket inneburit att ersättningen blev lägre än man hade rätt till.
- Exempel på rörliga tillägg är ob- och förrättningstillägg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
