Tar betalt för att skicka e-post
Publikt har testat öppenheten i staten genom att begära ut e-post från 50 myndighetschefer. De flesta myndigheterna svarade inom en vecka. Men några krävde betalt eller vägrade skicka annat än papperskopior. En enkät med partiföreträdare i riksdagen tyder på att det finns stöd för en lagändring.
I slutet av november fick 50 myndighetschefer en begäran från »Sussy Eriksson« om att lämna ut den e-post de skickat den senaste veckan. Syftet var att undersöka allmänhetens möjlighet att få ut mejlen, som omfattas av offentlighetsprincipen.
De första svaren trillade in redan samma dag och inom en vecka hade 35 myndigheter skickat mejlen. I några fall krävdes först viss korrespondens.
Sist ut var Arbetsförmedlingen som dröjde 15 dagar med svaret.
Två myndigheter – Arbetsmiljöverket och Sametinget – svarade inte alls.
Men sammantaget är det ändå ett bra resultat, tycker Lennart Lillieroth, jurist och expert på offentlighetslagstiftningen.
– Fler och fler verkar medvetna om att offentlighetsprincipen finns och att det är en viktig lagstiftning ur demokratisk synpunkt, säger han.
En allmän handling ska lämnas ut »skyndsamt«. Någon exakt definition av vad det innebär finns inte.
– Om det är något som är lätt att få tag på ska de svara på studs. Ibland kan två dagar vara för lång tid. Om myndigheten ska göra en sekretessprövning först kan det dröja längre. Men visar det sig sedan att innehållet inte alls är känsligt så var det inte okej.
Därför går det inte att ge något enkelt svar på om exempelvis Arbetsförmedlingen dröjt för länge med sitt svar, enligt Lennart Lillieroth.
– Vi känner ju inte till omständigheterna. Men det låter som för lång tid för att det skulle vara godtagbart om det kom till en JO-anmälan.
Den e-post som Publikt gått igenom har ofta ett trivialt innehåll om inbjudningar till möten och liknande.
Lennart Lillieroth tycker att det finns anledning att misstänka att sorteringen inte är korrekt:
– Fortfarande finns inställningen att många mejl är privata, trots att de egentligen är allmänna handlingar.
Tio av myndigheterna krävde betalning enligt avgiftsförordningen för att skicka mejlen. Åtta av dem ville bara skicka papperskopior. Två myndigheter skickade papperskopior utan att ta ut någon avgift.
I dag är myndigheterna inte skyldiga att lämna ut e-post i elektronisk form. De har också rätt att ta betalt under vissa omständigheter.
– Men grundtanken är att avgiften ska täcka de riktiga kopieringskostnaderna, inte arbetskostnaden. Med den nya tekniken finns ingen reell kostnad, så varför ta betalt? säger Lennart Lillieroth.
Lagen handlar inte bara om bokstav utan också om andemening, menar han.
– Det här är en riksdagsfråga. Myndigheterna kan inte ändra reglerna, men vara bussiga. Det vore bättre att ändra regelsystemet än att behöva lita på att folk är snälla!
Publikts enkät med ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott tyder på att det finns politiskt stöd för att ändra lagen så att myndigheterna blir skyldiga att lämna ut digitala handlingar elektroniskt. En majoritet av dem som svarat på enkäten tycker också att det normalt ska vara avgiftsfritt.
Men justitieminister Beatrice Ask är inte beredd att diskutera frågan nu. På justitiedepartementet hänvisar man till en utredning som blir klar i december 2014.
»När den utredningen är klar finns det anledning att återkomma till de frågor du ställer«, heter det i det skriftliga svaret.
Research: Susanne Eriksson
Grafik: Mats Jerndahl
Så snabbt svarade myndigheterna
- Samma dag: Finansinspektionen, HaV, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Lantmäteriet, Migrationsverket, Skogsstyrelsen, Statskontoret, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Patent- och registreringsverket.
- Dag 2: Datainspektionen, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Ekonomistyrningsverket, Diskrimineringsombudsmannen.
- Dag 3-5: Brottsoffermyndigheten, Exportkreditnämnden, Försäkringskassan, Göteborgs universitet, Kammarkollegiet, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Kriminalvården, Pensionsmyndigheten, Sida, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Ungdomsstyrelsen, Stockholms dramatiska högskola.
- Dag 6-14: Riksarkivet (dag 7), Ekobrottsmyndigheten (dag 9), ESF-rådet (dag 12).
- Dag 15: Arbetsförmedlingen.
- Vill ha betalt: Bolagsverket, CSN, Jordbruksverket, Kungliga biblioteket, Linnéuniversitetet, SCB, Skolverket, Folkhälsoinstitutet, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet.
- Svarade inte alls: Arbetsmiljöverket, Sametinget.
I slutet av november fick 50 myndighetschefer ett mejl som såg ut att komma från en privatperson. Mejlet innehöll en förfrågan om att få läsa
alla mejl som myndighetschefen skickat den senaste veckan. Det fanns också en mejladress dit uppgifterna skulle skickas.
Utredningarna
E-offentlighetskommittén har utrett om det ska vara en rättighet att få ut digitalt lagrade handlingar i elektronisk form och om det ska påverka avgiftsförordningen. Den kom fram till att tvingande regler om elektronisk utlämning var ett långsiktigt mål, men att tiden inte var mogen. Nu ligger frågan om elektroniskt utlämnande i en ny utredning som ska bli klar i december 2014.
Avgiftsförordningen
Det kostar inget att gå till en myndighet och titta på handlingar. Begär man kopior är de första nio sidorna gratis. Om handlingen omfattar tio sidor eller mer kostar den tionde sidan 50 kronor och varje sida därutöver 2 kronor. För elektroniska handlingar finns ingen reglering.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.