Tafsande polischef slipper påföljd

OFREDANDE2003-12-16

Frågan om disciplinansvar för biträdande rikspolischefen Olof Egerstedt tas inte upp i ansvarsnämnden. Detta trots att han enligt nämnden ofredat kvinnor och åsidosatt sina skyldigheter.

I februari förra året avslöjade Expressen att Olof Egerstedt tafsat på kvinnor vid en internationell jämställdhetskonferens i USA. Expressens källa var ett brev från en amerikansk konferensdeltagare till rikspolischefen Sten Heckscher.

Överåklagare Hans Lindberg gjorde en förundersökning och ville åtala Egerstedt för sexuellt ofredande. Men när ett brott har begåtts utomlands krävs riksåklagarens, RÅs, tillstånd för att väcka åtal i Sverige, och RÅ gav inte sitt tillstånd. Hans Lindberg lade därför ned förundersökningen i februari.

Fallet togs därefter upp i Statens ansvarsnämnd, som kan ge en anställd varning eller andra disciplinpåföljder. Nämnden konstaterar att Egerstedt gjort sig skyldig till ofredande och åsidosatt sina skyldigheter som överdirektör. Polisförordningen anger att anställda inom polisen ska ”uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning”.

Dessutom har Egerstedt som arbetsgivarföreträdare haft ett ansvar att motverka sexuella trakasserier, påpekar nämnden.

Ändå har nämnden inte ens tagit upp frågan om disciplinansvar för prövning. Skälet är att Lagen om offentlig anställning, LOA, lägger hinder i vägen.

Enligt lagen ska en offentligt anställd inte kunna både straffas av domstol och disciplinära nämnder. Detta skydd mot dubbelbestraffning gäller även när saken av någon anledning aldrig kommer till domstol, trots att brottsmisstanken finns kvar. Bara om misstanken om brott är avskriven kan Statens ansvarsnämnd skrida till handling.

Skyddet mot dubbelbestraffning kan alltså fungera som skydd mot straff över huvud taget, medger Göran Rosenberg, sekreterare i Statens ansvarsnämnd.

– Man kan säga att riksåklagarens beslut ”smittar av sig”. Om inte RÅ finner skäl att gå vidare ska inte arbetsgivaren kunna ställa någon till ansvar på samma grunder. Men för privat anställda gäller inte det skyddet.

RÅs motiv för att inte ge tillstånd till åtal var dels att brottet hade lågt straffvärde, dels att en rättegång skulle innebära höga rättegångskostnader och besvär för tillresande vittnen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA