”Sverige behöver attraktivt forskningssystem”
Sverige behöver ett forskningssystem som stimulerar nytänkande och är attraktivt för de bästa forskarna. Forskarnas villkor är avgörande, skriver Sven Stafström och Lars Anell, Vetenskapsrådet.
I en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström och ordförande Lars Anell att det behövs större långsiktighet och kvalitet i svensk forskning. Men det handlar inte om att sprida forskningsresurserna mer, utan om att fördela dem rätt:
”De forskare som prioriteras ska ha de resurser och det stöd från sina lärosätens ledningar som gör det möjligt att bedriva långsiktig forskning, kombinera forskning med undervisning och sprida sina forskningsresultat till samhället”, skriver de två.
I artikeln sammanfattar de Vetenskapsrådets rekommendationer för det svenska forskningssystemet i åtta punkter:
- Öka satsningen på fria projektbidrag.
- Lärosätena måste ge sina forskare bättre stöd.
- Satsa på världsledande forskningsmiljöer i Sverige.
- Kraftsamla i nationella forskningsprogram.
- Satsa på unga forskares karriärer.
- Satsa på infrastruktur för forskningen.
- Säkerställ jämställdheten i forskningen.
- Jämställdheten i högskolan måste stärkas.
- Öka forskningens genomslag utanför akademin.
”Vi tror på svensk forskning. Det finns en enorm potential som vi ser i de ansökningar om forskningsmedel som kommer in till Vetenskapsrådet. Vi utmanar nu forskningssystemets aktörer att delta i en bred diskussion inför regeringens kommande forskningspolitiska proposition. Vill ni bidra till att svensk forskning tar en tätposition?”, avslutar Sven Stafström och Lars Anell.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.