Svårt att få medlemmar ta uppdrag i facket
På många arbetsplatser har ST svårt att hitta medlemmar som är beredda att ta på sig fackliga uppdrag. Hög arbetsbelastning och en negativ attityd från cheferna är vanliga förklaringar. »Det är oerhört svårt att få folk att ställa upp ideellt«, säger Brent Godman, förtroendevald i ST inom Lantmäteriet.
Enligt stadgarna ska sektionsstyrelsen för ST inom Lantmäteriet sektion öst bestå av minst sju ledamöter. Men när Publikt ringer upp kassören och tillträdande ordföranden Brent Godman finns det bara fyra personer i styrelsen. Förra året var de fem.
Att få ihop en valberedning har varit ännu svårare. Vid det ordinarie årsmötet 2016 gick det inte alls.
– Vi hade ett extra årsmöte i november för att välja valberedning och då lyckades vi få lite folk att ställa upp, mot löfte om att de inte behöver göra så mycket inför det närmast förestående årsmötet utan skulle få bli varma i kläderna först.
Brent Godman ser flera olika orsaker till att medlemmar drar sig för att ta fackliga uppdrag.
– På vår myndighet är de flesta ganska tungt belastade. Det är många svåra ärenden och viss press. Då är det svårt att få folk att även ta på sig ett förtroendeuppdrag, säger han.
Hög arbetsbelastning är en vanlig förklaring till att medlemmar inte vill ta på sig förtroendeuppdrag, enligt de förtroendevalda som Publikt ringer runt till. Majoriteten anger slimmade organisationer och högt tempo som en viktig orsak till att medlemmar inte hinner eller inte orkar med ett fackligt uppdrag.
Det finns också en lojalitetsaspekt kopplad till det höga arbetstempot. En person som blir förtroendevald och får facklig tid riskerar att därmed lämpa över extra arbetsuppgifter på redan hårt pressade kolleger.
Enligt Gull-Britt Olander, som är ordförande för ST inom Lantmäteriet, vittnar många medlemmar om att det inte varit så populärt vare sig bland kolleger eller chefer när de tagit ett fackligt uppdrag.
– Folk har så otroligt mycket att göra att om någon går ifrån och ska jobba fackligt så uppfattas det som att man sviker arbetslaget. Det ses inte alltid med blida ögon. Kollegerna förstår inte alltid vitsen med fackligt arbete, säger Gull-Britt Olander.
Annika Aronsson, ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet, tycker sig se en utveckling där nya chefer inte riktigt förstår poängen med fackligt
arbete.
– Varefter gamla chefer byts ut märker jag att de nya inte har samma uppskattande attityd till medarbetares förtroendeuppdrag. Många medarbetare satsar hårt på sin karriär och kan engagera sig i olika frågor, men känner sig knöliga och jobbiga i sin fackliga roll och är rädda för att det ska sinka karriären, säger Annika Aronsson.
Hon menar att somliga arbetsgivare har svårt att skilja på en anställds roll som medarbetare och facklig företrädare. Det kan exempelvis resultera i ett lite sämre utfall i lönekuvertet.
Slimmade organisationer och ökad kontroll av medarbetarna bidrar till att chefer blir misstänksamma om de inte riktigt förstår vad anställda lägger tid på, enligt Annika Aronsson. Det spiller även över på attityden till fackligt arbete.
– Som förtroendevald kanske det inte går att berätta allt man gör i detalj för cheferna, och det kan mötas med misstänksamhet.
Försäkringskassan sticker ut bland de arbetsplatser Publikt kontaktat. Thomas Åding, vice ordförande för ST inom Försäkringskassan, känner visserligen till enstaka kontor där det är kämpigt att få medlemmar att ta på sig fackliga uppdrag. Men generellt ser han inget större problem.
– Det handlar om hårt arbete, att visa sig och berätta vad det innebär att vara förtroendevald. Vi måste vara arbetsplatsnära, säger Thomas Åding.
ST inom Försäkringskassan satsar mycket på egna utbildningar och att ge nya förtroendevalda en handledare som kan stötta. Hög arbetsbelastning lyckas man oftast lösa genom kommunikation med arbetsgivaren, enligt Thomas Åding.
– Jag tror nog att Försäkringskassan sticker ut. I grunden upplever jag att myndigheten har väldigt högt förtroende för ST och det fackliga arbetet. Det underlättar.
Utöver arbetsbelastningen och arbetsgivarens attityd har även snabba jobbyten och tillfälliga anställningar effekt på människors vilja att engagera sig fackligt. Det bekräftar Fredrik Bilén, ordförande för ST på Konstfack.
– Facket har en utmaning i att engagera personer med osäkra anställningsförhållanden. Hundra procent av lärarna här går på visstid. Det är ett jättestort problem. Vi förlorar förtroendevalda när deras anställningar går ut.
Även bristande kunskap om vad fackligt arbete går ut på påverkar, anser många av de förtroendevalda Publikt varit i kontakt med. Fredrik Bilén tror på förnyelse och information.
– Vi har organisationer och system från en annan tid. Vi måste sälja in varför man är med i facket. Visa vad vi gör och vad vi har åstadkommit, vilka problem vi har lyckats lösa.
Brent Godman på Lantmäteriet ser svårigheterna med att rekrytera nya förtroendevalda som en del av en större samhällsutveckling. Han menar att det inte bara är facket som har svårt att få folk att ta på sig förtroendeuppdrag.
– Jag är engagerad i andra ideella föreningar också. Det genomsyrar hela samhället i dag att det är oerhört svårt att få folk att ställa upp ideellt. Om det så gäller att engagera sig i en orienteringsklubb, en bostadsrättsförening eller ett fackförbund. Individualismen har tagit över, säger Brent Godman.
Det senaste året har han satsat på att öka informationen till medlemmarna och att vara ute och prata på kontoren. Det hjälper inte att skälla på medlemmarna, tycker Brent Godman. I stället gäller det att öka medvetenheten.
– Det är framför allt engagemanget som är det stora problemet. Vi kan tvinga in folk i en styrelse, men vad gör det när de inte har något engagemang? Facket är inte en serviceorganisation dit du betalar pengar för att andra ska göra det jobb vi alla har ansvar för.
Läs mer: »Det gäller att lägga ribban på en rimlig nivå«
Nästan var tionde ST-medlem är förtroendevald
Av STs drygt 67 000 yrkesaktiva medlemmar är cirka 6 400 förtroendevalda på olika nivåer. Det betyder att nästan var tionde medlem har ett fackligt uppdrag, till exempel som styrelseledamot, arbetsplatsombud eller skyddsombud.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
