Strejkande lokförare räds inte skadestånd
Tågoperatören MTR ställer rekordhöga krav på skadestånd från de strejkande lokförarna på pendeltågen i Stockholm. Men det skrämmer inte deltagarna i den olovliga strejken. Enligt lokförarna Kristoffer Viskaren och Tove Hansen finns nu 1,4 miljoner kronor i strejkkassan.
Klockan nio på strejkens tredje och sista dag står 15–20 strejkande lokförare samlade vid ingången till Stockholms central. På kanten av den stora fontänen, där järnvägspionjären Nils Ericson står staty, ligger buntar med rosor som förbipasserande lämnat. Här finns också en stor kaffetermos, pappersmuggar, äpplen – och en kortlek.
De strejkandes krav är att tågvärdarna ska finnas kvar på pendeltågen av säkerhetsskäl, eftersom lokföraren annars blir ensam ansvarig i alla slags nödsituationer.
Tågvärdarna är under avveckling, efter beslut av både den nuvarande rödgröna politiska majoriteten i Region Stockholm och det tidigare styret. De ska ersättas av övervakningskameror.
De fackliga organisationerna inom pendeltågstrafiken har protesterat, men det har inte hjälpt. Trafikregionrådet Anton Fendert, MP, har i flera medier sagt att de strejkande lokförarna håller resenärerna som gisslan, men att politikerna inte kommer att vika sig.
Lokförarna Tove Hansen och Kristoffer Viskaren står i solen men har vantarna på. De har varit på plats sedan klockan fem i morse, och luften är fortfarande sval.
– Vi har försökt så många gånger att förklara varför tågvärdarna behövs, men ingen har lyssnat, säger Kristoffer Viskaren som förklaring till att han valt att delta i den tre dagar långa strejken.
Tove Hansen framhåller att strejken är ett sätt att driva opinion och att markera mot politikerna och MTR, som driver pendeltrafiken. Både hon och Kristoffer Viskaren upplever ett starkt stöd från resenärerna.
– Vi ser det på sociala medier, men även i samtal med resenärer som stannar och pratar, och av kollegor i andra branscher, säger Kristoffer Viskaren.
Stockholmarna har också kommit med kaffe, bullar och choklad, och i går hade en person med sig en stor gryta med mat och ett eget stödplakat.
Tove Hansen och Kristoffer Viskaren har från första början insett att de riskerar att bli skadeståndskyldiga genom att delta i en olovlig strejk.
– Det har inte känts skrämmande, säger Tove Hansen.
MTR har stämt 73 namngivna lokförare till Arbetsdomstolen, vilket tidningen Arbetet var först att rapportera om. MTRs skadeståndskrav på 6 000 kronor är betydligt högre än den praxis som tidigare etablerats på runt 3 000 kronor. Arbetsgivaren motiverar nivån med den skada strejken orsakat. De strejkande riskerar också att få betala motpartens rättegångskostnader. Samtidigt uppges den ideellt insamlade strejkkassan nu uppgå till 1,4 miljoner kronor.
Att strejken är olovlig, trots att strejkrätten är inskriven i svensk grundlag, beror på begränsningar i medbestämmandelagen. Där fastslås att konfliktvapnet endast får användas när ett gällande avtal löpt ut, i avtalslöst tillstånd. De fackliga organisationerna har också enligt lag skyldighet att motverka olovliga strejker och försöka få strejkande medlemmar att återgå till arbetet. ST skriver för sin del i ett uttalande på förbundets hemsida att man uppmanar medlemmarna att avstå från att delta i strejken.
Den stämningsansökan som gått till domstolen gäller även ST och Seko som förbund. I den ansökan som MTR först lämnade in fanns ett skadeståndskrav på Seko på 100 000 kronor, med motivet att en lokal facklig företrädare för förbundet inte ville ta ansvar för att verka mot den olovliga stridsåtgärden. Textavsnitten med skadeståndskrav togs sedan bort, genom överstrykning med blå penna.
Enligt STs biträdande förhandlingschef Niklas Simson beror stämningen mot fackförbunden på att lagen kräver detta om ett förbunds medlemmar deltar i en olovlig konflikt. Stämningen är också en förutsättning för att fackförbundet, om man så vill, ska kunna företräda de stämda medlemmarna i domstolen.
De strejkande lokförare som Publikt talar med vid Stockholms central är medvetna om regelverket och har förståelse för de uttalanden mot deltagande i strejken som både ST och LO-förbundet Seko har gjort.
– Vi har också förståelse för att fackligt förtroendevalda måste fortsätta att arbeta och inte kan delta i strejken, säger en lokförare som inte vill uppge sitt namn.
Att strejka är den sista utvägen, tillägger han.
– Och om vi inte uppnår resultat nu kanske det blir en ny strejk igen i höst.
Det gällande branschavtalet för tågtrafiken löper ut om mindre än två veckor, 30 april. Tove Hansen och Kristoffer Viskaren hoppas att facken är beredda att ta en konflikt om tågvärdarna.
Förhandlingarna om ett nytt branschavtal går in i sin slutfas nästa vecka. STs biträdande förhandlingschef Niklas Simson framhåller att ST har lagt ett yrkande om att minimera ensamarbete.
– Våra medlemmars arbetsmiljö är högt prioriterade frågor som behöver få en lösning i förhandlingarna. Det återstår nu drygt en veckas förhandlingar och mycket kan därmed fortfarande hända, säger han.
I morgon, torsdag, ska de strejkande gå tillbaka till arbetet. Det känns både bra och dåligt, säger Kristoffer Viskaren.
– Klumpen i magen finns där eftersom det är otryggt att arbeta utan att ha en tågvärd med. Jag har ju kollegor som är sjukskrivna för att de inte klarar att arbeta under de här omständigheterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
