Straffritt straffa kritiska anställda

JK2005-10-25

Kommunala chefer kan straffritt utöva repressalier mot anställda
som uttalar sig kritiskt om sin arbetsplats i medierna. Det framgår av ett beslut från Justitiekanslern.

Det fall som JK Göran Lambertz uttalar sig om gäller en kommunal förvaltningschef i Ulricehamn, som delat ut en skriftlig varning till en anställd på ett äldreboende på grund av hennes medverkan i ett TV-inslag. Justitiekanslern ansåg att förvaltningschefen bröt mot det så kallade repressalieförbudet och väckte åtal. Meddelarfriheten ger offentliganställda en vidsträckt rätt att ”lämna uppgifter” till medierna utan att drabbas av efterräkningar på arbetsplatsen.

Men Borås tingsrätt friade chefen. Den skriftliga varningen var inte myndighetsutövning, ansåg domstolen, och därmed inte straffbar enligt brottsbalkens regler om tjänstefel.

Överklagar inte

JK har nu beslutat att inte överklaga domen.

– Vi gjorde en ny analys av rättsläget och kom fram till att tingsrätten gjorde rätt, säger Stefan Nyman, handläggare på JK.

Anledningen är att frågor om disciplinpåföljd i kommunerna numera regleras i kollektivavtal, inte i lag. En skriftlig varning som utdelas med hänvisning till ett avtal är inte myndighetsutövning.

I staten, däremot, hanteras disciplinärenden med stöd av lagen om offentlig anställning. Beslut om disciplinpåföljder räknas som myndighetsutövning, och en statligt anställd chef kan därför dömas för tjänstefel om hon eller han på något sätt straffar en underställd medarbetare på grund av uttalanden i medierna.

Inte fritt fram

JKs beslut betyder inte att det är fritt fram att slå ned på kritiska kommunanställda, framhåller Stefan Nyman.

– Det är fortfarande förbjudet enligt grundlagen att utöva repressalier, och man kan få en reprimand av JK eller JO. Men man kan som chef inte ställas till straffrättsligt ansvar.

Fallet är enligt Stefan Nyman det första där en kommunal chef åtalas för brott mot repressalieförbundet.

”Överraskande

– Domen var överraskande, men det är första gången frågan om myndighetsutövning ställs på sin spets.

Justitiekanslern ifrågasätter i beslutet om rättsolikheten i stat och kommun är motiverad. ”Intresset av att kommunanställdas meddelarfrihet inte kränks väger enligt min mening så tungt att en möjlighet till straffrättsliga ingripanden i vissa fall rimligen bör finnas”, skriver JK.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA