Stora tidsvinster med distansarbete
Tjänstemän som delvis arbetar på distans sparar i genomsnitt in nästan 15 timmars restid i månaden, enligt en undersökning från TCO. Samtidigt visar en annan rapport, från Falck Sverige, att riskabla stressnivåer är vanligare bland dem som distansarbetar i stor utsträckning än bland dem som inte distansarbetar.
TCOs undersökning, som gjorts av Novus, tyder på att det finns stora skillnader mellan olika branscher vad gäller möjligheten att distansarbeta. I it-sektorn uppger tre av fyra svarande, 76 procent, att de arbetar på distans i någon omfattning. Även inom bank och försäkring är det vanligt, liksom i offentlig förvaltning – 67 respektive 65 procent.
Minst möjligheter att hybridarbeta har de som jobbar inom utbildning, vård och omsorg.
De som kan distansarbeta sparar in på jobbresor, och det innebär ofta en stor tidsvinst. Enligt TCO sparar var tredje tjänsteman in minst 20 timmar i månaden, motsvarande fem arbetsveckor under ett år.
TCO har också ställt frågor om vad den vunna tiden används till. Högst på listan bland tjänstemän utan barn kommer återhämtning, och mer tid ägnas även åt hushållsarbete och matlagning. Detta gäller kvinnor i högre grad än män, även om båda könen sätter de sysslorna högst.
Distansarbetande med barn under tolv år har fått frågan vad de skulle behöva avstå från om de inte hade kunnat distansarbeta. Enligt de svarande skulle den största förlusten vara att inte kunna hämta tidigt från förskola och fritidshem, och därefter nämns mindre tid för återhämtning och hushållsarbete.
Två av tre distansarbetande uppger att de utan distansarbetet skulle behöva avstå från någon aktivitet.
En stor majoritet av de svarande i TCOs undersökning anser att distansarbetet både gör det lättare att klara livspusslet och att kunna arbeta ostört. Andra fördelar som lyfts fram är att det blir enklare att arbeta effektivt och att vara flexibel med arbetstiden. Flertalet svarande är nöjda med omfattningen av sitt distansarbete. En tredjedel av kvinnorna skulle vilja arbeta mer hemifrån, något som enligt många av de svarande hindras av arbetsgivarens riktlinjer.
En stor majoritet av de svarande tjänstemännen uppger att de ibland känt att de inte har tillräcklig med tid för arbetet, familjen och andra åtaganden. Den största pressen upplever småbarnsmammor som inte har möjlighet att distansarbeta. I den gruppen svarar var tredje att de är stressade i stort sett varje dag.
Paradoxalt nog tyder en annan ny rapport, från företagshälsovården Falck Sverige, på att de som arbetar hemifrån minst halva arbetstiden är mer stressade än de som inte alls distansarbetar. Bland de svarande i Falcks undersökning som distansarbetar i stor utsträckning upplever 38 procent en stressnivå som bedöms som riskabel. Bland dem som inte alls distansarbetar upplever 29 procent stress på risknivå.
Skillnaderna syns bland både kvinnor och män och i alla åldrar, men klyftan är störst bland dem som är yngre än 30 år. I den gruppen upplever 46 procent av dem som distansarbetar minst hälften av tiden riskabel stress, mot 33 procent bland icke distansarbetande. Av undersökningen framgår också att det är bland medarbetare som den skadliga stressen ökar med omfattande distansarbete. Bland chefer är skillnaden liten.
Resultaten sätter ljuset på en av de stora frågorna kring distansarbete, konstaterar Aleksandre Asatiani, som är lektor på avdelningen informatik vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet och har forskat om positiva och negativa effekter av distansarbete.
– Visst ger distansarbete större flexibilitet och andra positiva effekter, men för individen finns inga garantier för att fördelarna överväger. En del kan bli överväldigade av arbetet och uppleva brist på stöd och vägledning, säger han.
Flera faktorer påverkar utfallet, menar Aleksandre Asatiani. Precis som resultaten i Falcks undersökning tyder hans forskning exempelvis på att yngre personer med liten erfarenhet av arbetslivet har svårare än andra att klara distansarbetet.
– De med mindre erfarenhet behöver mer stöd. De kan inte prioritera på samma sätt som mer erfarna och bedöma hur mycket arbete som krävs. De tar lätt på sig för mycket.
Den anställdes position påverkar också, visar Aleksandre Asatianis forskning – den som har en position med mer makt har lättare att styra sitt arbete.
– Och det är oftast äldre. Mer juniora medarbetare får arbetsuppgifter av andra och har svårt att säga nej. De kan inte heller, som på kontoret, få signaler om hur mycket man behöver arbeta genom att titta på andra. Man kan tro att alla andra jobbar jämt.
Även kön har en inverkan, enligt Aleksandre Asatiani. Hemarbetande kvinnor tenderar i högre grad än män att notera hushållssysslor som behöver utföras, vilket ökar stressen.
Det faktum att både kvinnor och män i alla åldrar har en något högre stressnivå vid omfattande distansarbete förklarar han med bristen på gemenskap.
– Om du distansarbetar mer än halva tiden kan det påverka alla. Kontoret är en social plats, man har fika och after work. Där finns kollegor som man också kan diskutera problem med och reflektera kring arbetsbördan. Det kan ha effekt på känslan av stress, säger Aleksandre Asatiani.
Så gjordes studierna
TCOs undersökning, som gjorts av Novus på uppdrag av TCO, var en webbenkät som skickades till cirka 3 600 personer. Svarsfrekvensen var 54,3 procent, vilket innebär att drygt 1 900 personer svarade.
Falck Sverige baserar sin studie på data om drygt 25 000 individer i så kallade hälso- och arbetsmiljöprofiler.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
