Stora kostnadsökningar i statsbudgeten
Migrationsverket får den dubblering av budgeten som myndigheten begärt för att klara av flyktingsituationen. Totalt ökar statens kostnader med drygt 27 miljarder kronor. Det framkommer i regeringens vårändringsbudget.
I dag presenterade regeringen sin ekonomiska vårproposition med bedömningar av det ekonomiska läget och riktlinjer för den ekonomiska politiken för 2017. Samtidigt läggs vårändringsbudgeten, som innehåller förändringar i budgeten för 2016.
Regeringen bedömer att den svenska ekonomin går bra. Under 2015 har tillväxten varit drygt fyra procent, vilket är högre än i exempelvis USA och Tyskland. Arbetslösheten minskade under 2015 och ligger nu på 7 procent.
”Vi har en stark tillväxt, inte minst om vi jämför med vår omvärld, men också historiskt, sade Magdalena Andersson, S, på presskonferensen och hänvisade till att Sverige enligt Financial Times ligger sexa i världen sett till tillväxttakten.
Vårändringsbudgeten 2016 är ovanligt omfattande. Statens kostnader ökar med 27,4 miljarder kronor netto jämfört med vad regeringen budgeterade i höstas. Det beror i hög grad på flyktingsituationen.
Migrationsverket får närmare 31 miljarder kronor i ökat anslag, vilket är en fördubbling. Det mesta, 28 miljarder kronor, är transfereringskostnader för asylsökandes ersättningar och boendekostnader.
Länsstyrelserna, Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse är några av de myndigheter som också får högre anslag.
En miljard kronor ska gå till åtgärder för att underlätta etablering, upprätthålla lag och ordning och till kostnader som är kopplade till återvändande för människor som inte har fått upphållstillstånd. Pengarna ska också gå till att stärka arbetet mot polarisering och rasism och att värna ett öppet och demokratiskt samhälle.
Enligt regeringen kommer kostnaderna för migration och integration att öka. Kostnaderna 2018 kommer vara 49 miljarder kronor högre än 2014.
”Vi klarar utgiftstaket i den här budgeten. Vi har en tillfällig kostnadspuckel som inte långsiktigt påverkar finanserna och bör därför inte mötas av motsvarande åtstramningar”, sade Magdalena Andersson.
Det finns också myndigheter som får minskat anslag innevarande år, exempelvis SMHI, Bolagsverket och Arbetsmiljöverket.
Men större delen av resurserna för att täcka de ökade kostnaderna hämtas från andra anslag, exempelvis tas fyra miljarder kronor från biståndet. Arbetsförmedlingen får 850 miljoner kronor mindre för arbetsmarknadspolitiska program.
Utbildningsområdet får minskat anslag med en miljard kronor och transportinfrastrukturområdet med en halv miljard kronor. En del av dessa minskningar handlar om att åtgärder skjuts framåt i tiden.
Regeringen tar också bort intäktsräntan på skattekontot och höjer alkoholskatten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.