Christofer Olsen-Nikkinen på Krono­fogdens kundservce har råkat ut för trakasserier. »Det har handlat om att jag inte ska röra mig ute när det är mörkt«, säger han.
Bild: Sandra Pettersson
Christofer Olsen-Nikkinen på Krono­fogdens kundservce har råkat ut för trakasserier. »Det har handlat om att jag inte ska röra mig ute när det är mörkt«, säger han.

Statsanställda utsätts ofta för trakasserier

ARBETSMILJÖ2016-09-20

Nästan 40 procent av de anställda vid tretton undersökta myndigheter har under en 18-månadersperiod utsatts för trakasserier, hot eller våld som syftar till att påverka tjänsteutövningen, enligt en studie från Brottsförebyggande rådet, Brå. Christofer Olsen-Nikkinen på Kronofogden har råkat ut både för »otrevligheter« och trakasserier.

– Jag tror inte det är någon i kundservice som aldrig råkat ut för obehagliga samtal eller skrik och svordomar, säger ST-medlemmen och handläggaren Christofer Olsen-Nikkinen på Kronofogdens kundservice.

I Brås undersökning har drygt 43 500 anställda vid tretton olika myndigheter fått svara på frågor om otillåten påverkan. Med det avses fall där tjänstemännen upplever att trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption är riktade mot den anställde för att påverka tjänsteutövningen.

Trakasserier är den vanligaste påverkansformen. Exempelvis uppger nära 60 procent av de nästan 1 500 anställda vid Kronofogden som besvarat enkäten att de utsatts för trakasserier de senaste 18 månaderna.

Christofer Olsen-Nikkinen har också tagit emot hot mot som riktats mot honom personligen.

– Det har handlat om att jag inte ska röra mig ute när det är mörkt. Jag har även varit med om att den jag pratat med hotar att bränna ned hela myndigheten.

De som ringer är ofta i en desperat situation. Det förekommer även självmordshot.

– Det är ju ofta något tragiskt som ligger bakom att de är kunder hos oss. Sedan kommer vi och lägger ett beslut om att utmäta en del av lönen, vilket även kan påverka barnen. Då kan man förstå att man blir väldigt desperat, även om det inte ska riktas mot oss.

Enligt Brås rapport är delgivare och kronoinspektörer värst drabbade. Christofer Olsen-Nikkinen konstaterar att de som är ute och möter folk öga mot öga kan ha det riktigt kämpigt.

– Man jobbar ofta nära där man bor. Jag förstår av deras berättelser att det kommer en närmare inpå och blir mer personligt.

I rapporten framkommer också att händelserna påverkar tjänstemännens privatliv. Exempelvis försöker många få bort sina telefonnummer och andra privata uppgifter från internet.

På Kronofogden ska medarbetarna anmäla i incidentrapporteringssystemet när något händer. Då ska man få ett samtal med sin chef och säkerhetsavdelningen. Det fungerar normalt sett bra, tycker Christofer Olsen-Nikkinen. Men han skulle vilja att arbetsgivaren oftare påminde om de rutiner som gäller.

– Jag tror inte våra rapporter speglar det verkliga antalet hot, man blir avtrubbad, säger han.

Brå konstaterar att frågan om påverkan på tjänsteutövningen är känslig – kanske vill man inte ens erkänna för sig själv att man påverkas. Men myndighetens bild är att de flesta tjänstemän vågar fatta obekväma beslut, trots påverkansförsök.

– Det är ganska rörande att tjänstemännen värnar så om sina beslut. Det man pratar mest om är att det inte får löna sig med påtryckningar. Det är goda nyheter för staten. Det här är tjänstemän med integritet, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

Otillåten påverkan riktad mot anställda på olika myndigheter

  • Justitekanslern 71%
  • Kronofogden 61%
  • Migrationsverket 49%
  • Kriminalvården 44%
  • Åklagarmyndigheten 43%
  • Arbetsförmedlingen 42%
  • Sveriges domstolar 37%
  • Polismyndigheten 36%
  • Försäkringskassan 31%
  • Skatteverket 31%
  • Kustbevakningen 29%
  • Tullverket 24%
  • Ekobrottsmyndigheten 17%

Andel anställda som utsatts för trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller otillbörliga erbjudanden. Källa: Brå

Brås undersökning

De myndigheter som ingår i undersökningen är Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Justitiekanslern, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten samt IF Metalls och STs a-kassa. Undersökningen genomfördes sommaren 2015.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA