Statens servicecenter har inte levt upp till förväntningarna
Inrättandet av Statens servicecenter har gett rationaliseringsvinster i statsförvaltningen – men inte i den omfattning som förväntades, enligt regeringens utredare.
Regeringen beslutade i fjol att låta utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter påverkat statsförvaltningens effektivitet. Den särskilde utredaren Gunnar Larsson hade också i uppdrag att utreda fortsatt utveckling av samordnade administrativa tjänster. Myndighetens servicekontor har inte granskats av utredaren.
Utredningens bild är att statsförvaltningens effektivitet har påverkats inom tre områden. Det gäller produktionen av de berörda administrativa tjänsterna, systemaspekter och myndigheternas eget arbete med ekonomi- och personaladministration. Men bilden är inte entydig, vare sig vad gäller effekternas riktning eller storlek. Totalt sett anser utredaren dock att centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har haft en positiv påverkan på statsförvaltningens effektivitet. I synnerhet för mindre myndigheter har reformen gett kvalitativa fördelar.
Utredningen har genomfört en enkät med kundmyndigheter om hur de uppfattar Statens servicecenter. Totalt fick utredningen svar från 141 myndigheter. Bland de minsta myndigheterna med upp till 150 anställda var mer än hälften ganska eller mycket nöjda med kvaliteten på Statens servicecenters tjänster. Också bland myndigheter med mellan 150 och 2 000 anställda var mer än hälften nöjda eller mycket nöjda med någon av tjänstetyperna. De allra största kundmyndigheterna med fler än 2 000 anställda var minst nöjda.
Utredningen har också frågat hur myndighetens administrativa kostnader utvecklats. De flesta svarade att deras kostnader antingen ökat eller varit ungefär desamma de senaste tre–fyra åren. Bara fem procent av de svarande myndigheterna anger att kostnaderna har minskat. Antalet myndigheter som bedömer att de administrativa kostnadernas andel har ökat är större än antalet som bedömer att andelen har minskat.
Enligt betänkandet finns det starka skäl att anta att besparingarna inte har varit av den omfattning som antogs innan reformen genomfördes. Utredarens uppfattning är att innehållet i Statens servicecenters tjänster behöver förbättras i samverkan med kundmyndigheterna.
”Inte sällan upplever kunderna SSC som ganska fyrkantiga i sina interaktioner med kunderna – med ett starkt fokus på sin inre effektivitet, men med sämre känsla för kundvård och enskilda kunders behov. För att bättre svara upp mot kundernas förväntningar kan det finnas skäl att utveckla kulturen inom servicecentret”, skriver Gunnar Larsson.
Utredningen bedömer ändå att en ökad anslutning av myndigheter till Statens servicecenter kan bidra till att effektivisera statsförvaltningen. Skälen är i huvudsak desamma som inför servicecentrets bildande 2012. En koncentration av ekonomi- och personaladministrativa tjänster till en aktör förväntas leda till stordrifts- och andra fördelar. Om fler myndigheter ansluts ökar i princip möjligheterna till detta.
Däremot är utredningens slutsats att det saknas förutsättningar att ansluta kommuner och regioner till myndigheten. Det finns för närvarande inga skäl för regeringen eller Statens servicecenter att eftersträva en sådan lösning, skriver utredaren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
